Erik Lindberg svarar Socialstyrelsen: Mailväxlingen tyder på att ni låtit er påverkas av transrörelsen till att publicera felaktiga uppgifter och påverka riksdagsbeslut. Nu är det hög tid att Socialstyrelsen tydligt förklarar sitt agerande kring könstillhörighetslagen och reder ut eventuella missförstånd.

I förra numret av Parabol kommenterade Anders Berg, enhetschef på Socialstyrelsen, min text om att myndigheten gått ut med vilseledande beslutsunderlag inför omröstningen av könstillhörighetslagen. Det är glädjande att Socialstyrelsen öppnar upp för dialog men Berg varken bekräftar eller förnekar de uppgifter som jag presenterar i min granskning. Det måste han göra. Jag anklagar nämligen Socialstyrelsen för att – i strid med grundlagen – ha ingripit i den demokratiska beslutsprocessen. 

Vad hände egentligen före, under och efter riksdagsdebatten om könstillhörighetslagen? Strax innan debatten skulle sätta igång publicerade Socialstyrelsen en ny webbsida om könsdysfori. Informationen användes i riksdagen för att punktera flera delar i nej-sidans huvudargument, vilket kan sammanfattas så här: Om samhället bekräftar unga människors upplevelse av att ha fel kön, så riskerar vi att leda in dem i könsbekräftande behandlingar som de senare kan komma att ångra.

Där hävdade myndigheten felaktigt att det är vetenskapligt konstaterat att få ångrar könsbekräftande behandling.

I plenisalen menade Daniel Vencu Velasquez Castro (S) att Socialstyrelsen “bemött argumenten” och uppmanade övriga ledamöter att själva kontrollera saken på den nya webbsidan.¹ Där hävdade myndigheten exempelvis att det är vetenskapligt konstaterat att få ångrar könsbekräftande behandling.² 

Det stämmer inte.

Men Socialstyrelsen korrigerade sitt misstag först efter att lagen röstades igenom. Idag skriver myndigheten att det är “oklart hur många som ångrar sin transition eller olika behandlingar”.³

I min artikel tar jag upp ytterligare uppgifter från Socialstyrelsens webbsida som även de användes som argument i riksdagen, men som senare har korrigerats. Riksdagsbeslutet grundade sig alltså delvis på felaktiga uppgifter som Socialstyrelsen – Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg – gått i god för. Trots detta verkar Anders Berg inte nämnvärt bekymrad, utan svarar mig: “Som med all information som läggs upp på Socialstyrelsens hemsida görs avvägningar och bedömningar kring innehåll och publiceringar så att innehållet ska förstås och vara på en rimlig detaljnivå. Ofta redigeras innehållet både innan och efter för att möta detta behov. Det gör vi fortlöpande med allt material på vår webb.”

Försöker Berg indirekt hävda att webbsidan – trots att den publicerades minuterna före riksdagsdebatten – inte hade någonting med lagförslaget att göra?

Vidare förklarar Berg att webbsidan skapades för att svara på frågor om könsdysfori som myndigheten mottagit från allmänheten. Faktum är att han inte nämner könstillhörighetslagen med ett enda ord. Försöker Berg indirekt hävda att webbsidan – trots att den publicerades minuterna före riksdagsdebatten – inte hade någonting med lagförslaget att göra? I sådant fall måste han säga det rakt ut. Anders Berg måste också förklara varför publiceringen inte kunde vänta tills dagen efter debatten.

De anklagelser som jag riktar mot Socialstyrelsen är nämligen mycket allvarliga.

För det första levererade Socialstyrelsen vilseledande och direkt felaktigt beslutsunderlag till riksdagen. Enligt Regeringsformen paragraf nio ska “domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”⁴ För det andra är statliga myndigheters chans att påverka lagförslag begränsad till den så kallade beredningsprocessen, där yttranden samlas in från berörda myndigheter. Ett sådant yttrande hade Socialstyrelsen redan gjort.⁵ För det tredje: “[Det är] inte en uppgift för en myndighet att bedriva opinionsbildning som innebär att myndigheten tar ställning för den ena eller andra sidan i en partipolitiskt kontroversiell fråga i syfte att påverka riksdagen eller regeringen. I kravet på saklighet och opartiskhet ligger att myndigheten inte ska företräda och bedriva lobbying för särintressen inom sitt verksamhetsområde [Proposition 2009/10:175].”⁶  

I min artikel resonerar jag att Socialstyrelsens agerande troligtvis beror på att myndigheten låtit sig påverkas av transrörelsen. Detta bygger jag delvis på att RFSU och Transammans utsatte myndigheten för påtryckningar veckan innan riksdagsdebatten. Transammans menade att myndigheten måste förse våra politiker med “korrekt kunskap inför omröstningen av könstillhörighetslagen”. Och jag har visat att Socialstyrelsens webbsida rimmade väl med transaktivisternas krav.

I min artikel resonerar jag att Socialstyrelsens agerande troligtvis beror på att myndigheten låtit sig påverkas av transrörelsen. Detta bygger jag delvis på att RFSU och Transammans utsatte myndigheten för påtryckningar veckan innan riksdagsdebatten.

Enligt Anders Berg är det inte “något konstigt” att Socialstyrelsen “arbetar nära de som faktiskt har erfarenheter från vården”. Det har jag inte heller påstått. Däremot har myndighetens intima samarbete med transaktivister historiskt lett till konstiga beslut. Det ger anledning att misstänka att så är fallet även denna gång. I min artikel framgår att Socialstyrelsen 2015 gav efter för RFSL:s krav om att myndigheten borde rekommendera så kallade pubertetsblockerare för barn som upplever att de har fel kön.⁷ Behandlingsmetoden visade sig dock ha svag förankring i vetenskapen och flera patienter har tagit skada av den.⁸ 

Berg bemöter inte detta över huvud taget. Däremot är han noga med att påpeka saker som jag inte behandlar i artikeln. Berg försäkrar att Socialstyrelsen inte har diskuterat webbsidan med transrörelsen, vilket jag inte heller skrivit, men enligt den mejlkorrespondens som jag tagit del av så har webbsidan kommit på tal i ett samtal mellan Socialstyrelsens hbtq-samordnare Emma Strollo och Edward Summanen från Transammans, den 9 april. Där skriver Summanen: ”Hej Emma och tack för idag! Här kommer vår sammanställning av vilka behov av klargöranden vi ser, eftersom vi reagerat på en del missuppfattningar som sprids nu i samband med diskussionerna om könstillhörighetslagen. Skickar till dig och så kan väl du se till att det hamnar hos de som berörs.  Allt gott! Hälsningar Edward” Dessutom påpekar Berg – trots att jag inte påstått annat – att webbsidan endast innehöll uppgifter som publicerats tidigare (men han berättar inte var uppgifterna har publicerats). 

Isåfall har Socialstyrelsens felaktiga information varit i omlopp under längre tid än vad vi trodde. Här vill jag påminna om vad Anders Berg själv har sagt under ett panelsamtal om transvården: “Det finns en rad olika missförstånd [om transvården] som är viktiga att reda ut”.⁹ Mig veterligen har Socialstyrelsen inte gjort några ansträngningar att uppmärksamma vare sig allmänheten, vården eller riksdagen på att myndigheten har spridit felaktiga uppgifter. Det vill säga påståendet att om att det är vetenskapligt konstaterat att få ångrar könsbekräftande behandling. Nu är det hög tid att Socialstyrelsen tydligt förklarar sitt agerande kring könstillhörighetslagen och reder ut eventuella missförstånd.