Medan vi ofta hört om israeliska gisslan det senaste året, är det helt tyst om fångarna i israeliska fängelser. Verkligheten för palestinska fångar är tragisk och deras liv präglas av tortyr och kränkningar av mänskliga rättigheter. Denna dubbelmoral är inte bara ett politiskt misslyckande; det är en skandal som måste belysas, skriver Yaser Alshobaky.

“Det var som om de ville bryta ner mig helt. Jag blev isolerad i en cell som bara var 130 cm x 130 cm stor. Det fanns inget ljus och jag kunde inte stå upp. Jag minns smärtan som om det var igår.” Ett särskilt chockerande exempel på hur långt gränserna går är hotet han fick under förhöret: “De sa att de skulle våldta min mamma framför mig. Det var en skräck som jag aldrig kommer att glömma.”¹

Mannen som berättar detta är en före detta palestinsk fånge, idag bosatt i Sverige. Fängelselivet för palestinska fångar är en verklighet som ingen borde behöva uppleva. Denna typ av psykisk tortyr är inte bara en isolerad händelse utan snarare en del av ett systematiskt mönster där fångar utsätts för brutala metoder för att bryta ner deras psykologiska motstånd.

Palestinska fångar lever under extremt svåra förhållanden i israeliska fängelser. Den humanitära och rättsliga situationen för palestinska fångar är föremål för omfattande kritik från människorätts-organisationer världen över. Enligt Addameer, en palestinsk människorättsorganisation, hålls över 10 200 palestinska fångar i israeliska fängelser, varav 3 443 är administrativt frihetsberövade.²

Alla palestinier är måltavlor för arresteringar av många olika anledningar, särskilt offentliga personer, politiska aktivister och de som deltar i demonstrationer.

Organisationen Addameer framhäver att alla palestinier är måltavlor för arresteringar av många olika anledningar, särskilt offentliga personer, politiska aktivister och de som deltar i demonstrationer. Alla palestinier betraktas som potentiella hot mot Israels säkerhet och därmed som politiska fångar enligt internationell lag . Organisationen betonar vikten av att kalla dem politiska fångar snarare än gisslan, eftersom detta bättre speglar deras situation och de strukturella motiv som ligger bakom deras frihetsberövande .

Vidare lyfter Addameer fram den allvarliga rättsosäkerheten för palestinier i israeliska militärdomstolar. Barn kan dömas till över 10 års fängelse för handlingar som stenkastning, och även trafikbrott kan leda till extrema straff. Dessa domstolar är inte offentliga, vilket strider mot internationell rätt, och ofta nekas både journalister och familjemedlemmar tillträde.

Många av domarna är före detta soldater utan juridisk bakgrund, och palestinier får sällan tillgång till en försvarsadvokat om de inte själva kan bekosta en. Enligt intervjuer med Addameer sker rättegångar ofta på hebreiska, ett språk som palestinier inte förstår. Dessutom tvingas de palestinska fångarna ofta att delta i förhör där hebreiska används, och under tortyr tvingas de skriva på erkännanden som är på hebreiska, vilket strider mot artikel 14 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som stipulerar att var och en har rätt till en rättvis och offentlig rättegång, inklusive rätten att förstå och få tillgång till en domstolsförhandling på ett språk som de förstår.

Dessutom tvingas de palestinska fångarna ofta att delta i förhör där hebreiska används, och under tortyr tvingas de skriva på erkännanden som är på hebreiska.

Addameer har dokumenterat att denna praxis är en del av en bredare strategi för att kriminalisera palestinsk existens och motstånd. Systemet är designat för att inte bara straffa individen, utan också för att avskräcka samhället från att utöva sina grundläggande rättigheter, såsom yttrandefrihet och rätten till protest.

Statistik från Addameer (19 november 2024)

• Totalt antal palestinska fångar i israeliska fängelser: 10 200
• Administrativt frihetsberövade: 3 443
• Antal palestinska fångar som dött i israeliska fängelser sedan 1967: 252
• Antal fångar som har mördats sedan 7 oktober 2023: 26
• Fångar som lider av allvarliga medicinska tillstånd utan adekvat vård: 600+
• Antal fångar i isoleringsceller: 800
• Antal fångars kroppar som hålls tillbaka av Israel: 27
• Barn under 18 år som fängslas: 200+
• Antal kvinnor i fängelse: 32
• Fångar under 21 år: 700+

Viktig anmärkning: dessa siffror inkluderar inte de palestinska fångarna som hålls i israeliska fängelser från Gaza, eller de palestinska fångarna från Gaza som dödats i israeliska fängelser. Enligt Palestinian prisoners society uppskattas antalet fängslade från Gaza vara tusentals och antalet mördade palestinska fångar från Gaza rör sig om hundratals. Den humanitära situationen i Gaza och den israeliska ockupationen har förvärrat villkoren för fångarna, vilket gör att dessa siffror inte fullt ut speglar den tragiska omfattningen av lidandet.

Administrativt frihetsberövande: Ett instrument för förtryck
Administrativt frihetsberövande är en kontroversiell och ofta kritiserad rättslig åtgärd som Israel använder för att hålla palestinska fångar i fängelse utan att åtala dem eller genomföra någon rättslig prövning. Fångar som hålls under administrativa order är inte informerade om anklagelserna mot dem och får ofta inte tillgång till de bevis som använts mot dem. Denna praxis strider mot internationell rätt, som garanterar rätten till en rättvis rättegång och skydd mot godtyckligt frihetsberövande.³

Administrativt frihetsberövande är en kontroversiell och ofta kritiserad rättslig åtgärd som Israel använder för att hålla palestinska fångar i fängelse utan att åtala dem eller genomföra någon rättslig prövning.

Denna åtgärd är en gammal brittisk metod som härstammar från den brittiska koloniala förvaltningen i Palestina under perioden 1917–1948. Britterna använde administrativt frihetsberövande som ett verktyg för att hålla kontroll över lokalbefolkningen och kväsa politiska rörelser som motsatte sig det brittiska styret. Metoden bibehölls och anpassades av den israeliska staten efter att den tog kontroll över de ockuperade palestinska områdena.⁴

Israel rättfärdigar administrativt frihetsberövande som en säkerhetsåtgärd, men de facto är det ett verktyg för att upprätthålla kontrollen över det palestinska folket, ofta utan rättslig prövning och utan att ge de berörda individernas grundläggande rättigheter något skydd.

Fängelsestraff som kontrollmekanism
Enligt människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch, är dessa fängelsestraff inte enbart avsedda att straffa individer för påstådda brott, utan fungerar också som en mekanism för att upprätthålla kontroll över det palestinska samhället som helhet. Tortyr och förnedring blir systematiska verktyg för att bryta ner både individens och samhällets vilja att motstå ockupationen.⁵

Denna åtgärd är en gammal brittisk metod som härstammar från den brittiska koloniala förvaltningen i Palestina.

Fängelser används som ett medel för att försvaga palestiniernas kollektiva motståndskraft mot Israels ockupation. Tortyr och fängelsestraff är inte enskilda övergrepp, utan en del av en större politisk strategi. Det handlar inte bara om att straffa motstånd utan om att bryta den palestinska nationens vilja att existera fritt och självständigt.⁶

Tortyr och kränkningar av mänskliga rättigheter: systematiska övergrepp
Amnesty International har dokumenterat systematisk tortyr av palestinska fångar i israeliska fängelser. Enligt Amnesty har många palestinska fångar tvingats att stå i obekväma positioner under långa perioder, hotats med våld och till och med utsatts för sexuella övergrepp.⁷

Mohammed Rabee, en före detta rådgivare vid den palestinska ambassaden, bekräftar situationen: “Det handlar inte bara om straff, det handlar om att förstöra liv. Jag har sett människor som har blivit helt knäckta av vad de har genomgått.”⁸

Dr. Adnan Al-Bursh: Ett tragiskt mord
En av de mest chockerande och tragiska händelserna som belyser den grymma behandlingen av palestinska fångar är mordet på Dr. Adnan Al-Bursh, en palestinsk läkare som mördades genom våldtäkt och tortyr i ett israeliskt fängelse.

En av de mest chockerande och tragiska händelserna är mordet på Dr. Adnan Al-Bursh, en palestinsk läkare som mördades genom våldtäkt och tortyr i ett israeliskt fängelse.

Dr. Al-Bursh var en respekterad samhällsmedlem och aktivist, och hans mord har blivit ett kraftfullt vittnesmål om den extrema tortyr och grymhet palestinska fångar ofta utsätts för. Hans mord är ett exempel på den systematiska förnedringen och våldet som många palestinska fångar lider av under den israeliska ockupationen.⁹

Mord i israeliska fängelser och kvarhållande av kroppar
Före den 7 oktober 2023 hade över 220 palestinska fångar mördats i israeliska fängelser, ofta som en följd av tortyr, misshandel eller förvägrad medicinsk vård. Dessa mord har väckt internationell kritik och har pekat på de allvarliga bristerna i fängelsesystemet och behandlingen av fångarna.¹⁰

En särskilt upprörande aspekt av dessa mord är att israeliska myndigheter ofta hållit kvar kropparna på flera av de avlidna fångarna som ett sätt att “straffa” deras familjer. Detta är en praxis som Addameer har beskrivit som en metod för kollektiv bestraffning som strider mot internationell humanitär rätt.¹¹

Det innebär att familjer inte får möjlighet att ge sina nära en värdig begravning och att de får leva med smärtan av att inte kunna ta farväl av sina älskade. Denna praxis har också dokumenterats av Amnesty International, som lyfter fram de psykologiska konsekvenserna för de drabbade familjerna.¹²

Rättsprocessen en illusion
Det gäller att förstå att rättsprocessen mot palestinska fångar är en illusion, där domarna ofta kommer direkt från den israeliska underrättelsetjänsten.¹³ Detta strider mot artikel 14 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som stipulerar att var och en har rätt till en rättvis och offentlig rättegång.¹⁴

Rättsprocessen mot palestinska fångar är en illusion, där domarna ofta kommer direkt från den israeliska underrättelsetjänsten.

Istället får palestinska fångar militära domstolar som inte följer internationella normer. Human Rights Watch har beskrivit dessa domstolar som “försummande av rättvisa”, där palestinier döms utan tillgång till försvar eller opartisk prövning.¹⁵

Rättslig status och Genèvekonventionerna
Palestinska fångars rättsliga status som krigsfångar under internationell humanitär rätt, särskilt Genèvekonventionerna, är en central aspekt av denna situation. Enligt Artikel 3 i den första Genèvekonventionen (1949) ska personer som inte deltar i fientligheterna, inklusive fångar, behandlas humant utan diskriminering.¹⁶ Det stipuleras också att “det är förbjudet att utsätta dem för våld, hot om våld, eller andra former av kränkande behandling.”¹⁶

Dessutom, enligt Artikel 4 i den tredje Genèvekonventionen, erkänns att “fångar av krig” har rätt till skydd och behandling som inte får vara diskriminerande.¹⁷ De har rätt till att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling, vilket tydligt visar att den behandling palestinska fångar utsätts för strider mot dessa grundläggande normer.¹⁸

Den systematiska tortyren och de inhumana livsförhållandena för palestinska fångar strider mot dessa grundläggande principer. Genom att ignorera dessa normer undermineras inte bara de mänskliga rättigheterna för palestinska fångar utan även den internationella rättens legitimitet.¹⁹

Den koloniala parallellen
Den tragiska verkligheten för palestinska fångar speglar på ett skrämmande sätt de metoder som kolonialmakter historiskt har använt för att kontrollera och förtrycka de folk de ockuperat. När vi granskar behandlingen av palestinska fångar genom ett kolonialt perspektiv, ser vi många paralleller till hur koloniala makter tidigare använde fängelser och tortyr som medel för att undertrycka uppror och upprätthålla sitt herravälde.

Sättet att använda fängelser som en kontrollmekanism. Som vi sett i historien, exempelvis under det brittiska koloniala styret i Indien eller det franska styret i Algeriet, användes fängelser för att hålla de koloniserade folken i schack.

Palestinska fångar genomgår liknande metoder av fysisk och psykisk tortyr, vilket syftar till att bryta ner deras vilja och förhindra dem från att organisera sig för motstånd mot den israeliska ockupationen. Israel använder systematiskt tortyr och fängelsestraff som ett medel att försvaga den palestinska motståndskraften, på samma sätt som de koloniala makterna gjorde med de ockuperade folken. Frantz Fanon beskriver i Jordens fördömda de metoder av brutalitet och förnedring som användes av de franska i Algeriet, vilket starkt påminner om de metoder som Israel använder idag i Palestina.²⁰

Israel använder systematiskt tortyr och fängelsestraff som ett medel att försvaga den palestinska motståndskraften, på samma sätt som de koloniala makterna gjorde med de ockuperade folken.

Förstörelse av gemenskap och identitet. Precis som kolonialmakterna försökte förstöra ursprungsbefolkningens sociala strukturer och identitet, söker också Israel genom sina fängelsesystem att bryta ner det palestinska samhällets sociala och kulturella sammanhållning. Genom att isolera och tortera unga aktivister och ledare söker Israel att krossa motståndet och undergräva den kollektiva identiteten hos det palestinska folket. Edward Said påpekar i Culture and Imperialism att sådana metoder är del av en större kolonial strategi för att förhindra de ockuperade folkens autonomi och självständighet. Han påpekar att den israeliska ockupationen till stor del följer samma mönster som tidigare kolonialmakter, som brittiska imperiet i Indien och franska imperiet i Algeriet, där maktutövning genom förtryck och social nedbrytning var centralt.²¹

Militärdomstolar. Under koloniala regimer var rättvisa ofta en illusion för de ockuperade folken, och palestinska fångar står inför samma orättvisa system. Precis som de koloniala makterna använde militära domstolar för att döma de ockuperade utan rättvisa prövningar, sker detsamma idag för palestinska fångar som tvingas genomgå riggade militära rättegångar där rättvisa är en fjärran dröm.

Frantz Fanon och Aimé Césaire belyser i sina arbeten hur rättssystemen under koloniala regimer var till för att upprätthålla makt och förtryck, snarare än att ge de ockuperade folken rättvisa. Césaire påpekar att kolonialismen i sig var en form av laglöshet som systematiskt förnekade rättvisa för de koloniserade.²² Neve Gordon understryker i boken Israel’s Occupation hur den israeliska militärdomstolen för palestinier också är ett redskap för förtryck, snarare än en plattform för rättvisa.²³

Den svenska tystnaden
Svenska politiker talar ofta om vikten av mänskliga rättigheter och solidaritet, särskilt i konflikter där de menar att internationell rätt ska vara en ledstjärna. Men det finns en skarp kontrast i hur dessa principer tillämpas när det gäller Palestinafrågan. Regeringen och svenska politiker har upprepade gånger kritiserat Hamas för behandlingen av israeliska fångar och har talat om vikten av att skydda israeliska liv och rättigheter. Men när det gäller palestinska fångar är tystnaden påtaglig. Sverige, som har en lång tradition av att tala för mänskliga rättigheter på den internationella scenen, är nu tyst när det gäller att kritisera Israels behandling av palestinska fångar.

Vi måste insistera på att våra regeringar agerar, sätter press på Israel för att respektera internationell lag och säkerställer att palestinska fångar får den rättvisa och de mänskliga rättigheter de förtjänar. Det handlar inte bara om politik; det handlar om människoliv.