Pensionsfonden som förvaltar intäkterna från Norges olje- och gasresurser är alltmer indragen i destruktiva investeringar i världen. Pensionsfonden är den största europeiska investeraren i fossila bränslen och i företag verksamma på den ockuperade Västbanken, skriver Oyvind Andresen.

Lilla Norge äger världens största statliga förmögenhetsfond, med det formella namnet Statens Pensjonsfond Utland. Fonden blir alltmer en del av ett destruktivt ekonomiskt och ekologiskt system. Man kan med fog säga att vår nation är en oljefond med ett land i släptåg.

Börsvärdet är 18 400 miljarder norska kronor, vilket motsvarar cirka 3 miljoner norska kronor per norrman.

Pensionsfondens syfte är att säkerställa en långsiktig förvaltning av intäkterna från Norges olje- och gasresurser. I skrivande stund är börsvärdet för denna oljefond 18 400 miljarder norska kronor, vilket motsvarar cirka 3 miljoner norska kronor per norrman. 20 procent av statsbudgeten finansieras av fonden. Mer än 70 procent är investerat i aktier och pensionsfonden äger för närvarande 1,5 procent av världens aktier, medan Norges befolkning utgör mindre än en procent av världens befolkning.

Pensionsfonden investerar endast utanför Norge. Vid årsskiftet hade pensionsfonden t.ex. investerat drygt 226 miljarder norska kronor i Sverige. Detta inkluderar investeringar i 145 svenska aktiebolag. De flesta svenskar känner kanske inte till att norska staten äger delar av viktiga svenska företag.

Endast den årliga avkastningen från fonden tillåts gå direkt in i den norska ekonomin.

De första kronorna sattes in på pensionsfondens konto 1996. Tanken bakom oljefonden var att statens olje- och gasintäkter bäst tryggades på lång sikt genom att investera i aktier, värdepapper och fastigheter utomlands. Endast den årliga avkastningen från fonden tillåts gå direkt in i den norska ekonomin. Spargrisen skulle växa sig stor och fet för kommande generationer och inte krossas av okunniga politiker som skulle slösa bort allt i all hast som spanjorerna gjorde med allt guld och silver de stal från Latinamerika.

Till skillnad från de största privata företagen i världen är oljefonden föremål för politisk kontroll. Den faktiska förvaltningen av oljefonden består av fyra nivåer: Det norska Stortinget fastställer de formella ramvillkoren i lagen om Statens pensjonsfond. Finansdepartementet har det övergripande ansvaret för den faktiska förvaltningen av fonden medan den norska centralbanken, Norges Bank, utför det faktiska förvaltningsuppdraget, vilket i praktiken utförs av Norges Bank Investment Management (NBIM). Det är NBIM som förvaltar oljefonden och därmed gör de specifika investeringarna. NBIM har cirka 650 anställda på kontor i Oslo, London, New York och Singapore.

Norge påminner mycket om ett arabiskt Gulfland. Medan arabländerna dränerar rikedomar från öknen, är norska oljetorn fast på botten av Nordsjön under en ström av iskalla lågvatten.

Under de senaste tre decennierna har de enorma oljeintäkterna satt sin prägel på den norska ekonomin och mentaliteten, på gott och ont. Norge påminner mycket om ett arabiskt Gulfland – förutom när det gäller geografi och klimat. Medan arabländerna dränerar rikedomar från öknen under en brinnande sol, är våra oljetorn fast på botten av Nordsjön under en ström av iskalla lågvatten. Och medan några få shejker blir rika i ökenstaterna, ska rikedomarna i Norge fördelas mellan dagens och framtidens medborgare. Med andra ord är oljefonden i princip vår gemensamma egendom. Men betyder det att vi alla har blivit oljeshejker? Riktigt så enkelt är det inte.

Oljefondens investeringar är en del av den globala kapitalistiska ekonomin som å ena sidan skapar enorma rikedomar på ett fåtal händer medan fattigdomen å andra sidan breder ut sig. Vi lever i en värld där en handfull människor äger mer än den fattigaste halvan av mänskligheten, enligt årsrapporter från den brittiska välgörenhetsorganisationen Oxfam.

Oljefonden är en del av detta system. Och systemet är instabilt och kan rasa samman i en ny finanskris, med stora delar av fonden försvinnande i ett svart hål. Det skulle vara synd för den ofödda norska medborgaren.

Kapitalismen är smutsig. Den kännetecknas av miljöförstöring, exploatering, spekulation, penningtvätt, människohandel, barnarbete, skatteparadis och sist men inte minst cyniska människor som gör allt de kan för att hålla igång krigen så att vapenindustrierna kan fortsätta att producera sina listiga och dödliga produkter dag och natt. Mycket av detta är lagligt, eftersom systemet är uppbyggt för de rika, men en allt större del av ekonomin styrs av kriminella gäng.

Oljefonden inblandad i ockupationen och folkmordet i Palestina

Fyra dagar efter Rysslands invasion av Ukraina gav Norges finansminister Trygve Slagsvold Vedum ett tydligt budskap om att alla investeringar i Ryssland skulle frysas och avvecklas så snart som möjligt. Det motsatta sker i Palestina. Här står alldeles för mycket pengar på spel, både för pensionsfonden och andra finansiella institutioner och för ett antal vapentillverkare.

Pensionsfonden är den största europeiska investeraren i företag som är verksamma på den ockuperade Västbanken.

Förra året visade rapporten “Don’t buy into the occupation” att pensionsfonden är den största europeiska investeraren i företag som är verksamma på den ockuperade Västbanken. Pensionsfonden har investerat 13,6 miljarder USD i närmare 50 bolag som tjänar på ockupationen. En stor del av dessa investeringar, cirka fem miljarder dollar, är i fem israeliska banker som direkt finansierar de olagliga bosättningarna. Totalt visar rapporten att 776 europeiska finansinstitut är ansvariga för miljardlån och investeringar i företag som är kopplade till brott mot internationell rätt i Palestina.

I år avslöjade en ny rapport med titeln “The companies arming Israel and their financiers” att Oljefonden är en av de största europeiska finansinstitutionerna som investerar i internationella vapentillverkare som säljer vapen till Israel. Totalt har finansinstituten gett vapenindustrin 36,1 miljarder euro i lån och garantier, och äger aktier och obligationer för 26 miljarder euro.

Kapitalet, inklusive vår egen förvuxna spargris, tjänar på den pågående israeliska ockupationen och det folkmord som äger rum i Palestina. Därför kommer det inte att ske någon förändring utan påtryckningar från aktivister.

Oljefonden är Europas största investerare i fossila bränslen

En färsk rapport “Investment in climate chaos” från den tyska miljöorganisationen Urgewald visar att oljefonden är Europas största investerare i fossila bränslen. Fonden har investerat 711 miljarder norska kronor i olje-, gas- och kolbolag.

Fonden är Europas största investerare i fossila bränslen med 711 miljarder norska kronor i olje-, gas- och kolbolag.

Enligt rapporten är pensionsfondens investeringar fördelade på 214 kol-, olje- och gasbolag: 40 miljarder norska kronor i kol, 582 miljarder norska kronor i olje- och gasbolag och 89 miljarder norska kronor i bolag som är verksamma i alla tre sektorerna. Enligt rapporten är pensionsfonden världens sjunde största investerare i fossila bränslen. När det gäller kol ligger oljefonden på 16:e plats.

Fonden investerar stora belopp i oljebolag som Shell, Exxon, Total och BP. Dessa bolag visar inget intresse och har inga planer på att övergå från fossila bränslen till förnybara.

Lite att hämta från Etikrådet

Av pensionsfondens etikråd kan vi inte förvänta oss mycket, eftersom det till stor del består av systemlojala personer. I dag är Hydros tidigare vd Svein Richard Brantzægordförande i Etikrådet, medan anglofilen och företagsledaren Johan H Andresen var tidigare ordförande 2015-2023. Under alla dessa år har pensionsfonden fortsatt att investera i Västbanken, vapenindustrin och fossilbränslebolag.

Nicolai Tangen representerar det globala finanskapitalet

Paradigmskifte när Tangen utsågs till chef för fonden som tidigare byggt upp sin miljardförmögenhet i minst fem olika skatteparadis

Vi hör få protester mot dessa investeringar från Nicolai Tangen, oljefondens chef, som annars är en mycket offentlig person som uttalar sig om det mesta. I själva verket skedde ett paradigmskifte i Norge när Tangen utsågs till chef för fonden 2020. Den tidigare hedgefondförvaltaren på brittiska Ako Capital har byggt upp sin miljardförmögenhet i minst fem olika skatteparadis: Caymanöarna, Isle of Man, Brittiska Jungfruöarna, Guernsey och Jersey. Hans hedgefond Ako Capital investerar också på Västbanken, vilket framgår av den ovan nämnda rapporten “Don’t buy into the occupation”.

Tangens expertis var att vara en framgångsrik finansiell spekulant. Han skulle vara en statens man, men i själva verket är han det internationella finanskapitalets främste aktivist i Norge. Oljefondförvaltaren har under lång tid bedrivit en ohämmad lobbyverksamhet för att få oljefonden att investera i så kallade onoterade aktier som inte finns på börsen. Onoterade aktier används av fonder som kallas “private equity”, spekulativa förvärvsfonder baserade i skatteparadis och med mycket höga avgifter till förvaltarna. Tangen har lyckats få med sig sin chef, Norges Banks chef Ida Wolden Bache, på att få med pensionsfonden i spekulationerna.

Investerarkonferens 2024

Hajarna på Wall Street har med sina spekulationer gång på gång utlöst finanskriser som har störtat mänskligheten i misär och krig. Men nu är många av de mest cyniska spekulanterna inte längre noterade på Wall Street. De är numera bara hajar och väljer i stället att investera i hedgefonder eller private equity.

Flera av dessa dollarmiljardärer och fondförvaltare höll föredrag på Pensionsfondens årliga investeringskonferens i Norges Banks lokaler i Oslo den 23 april i år. Temat för årets konferens var: Hur blir man en bättre investerare?

Vilka är då dessa personer som ska lära den norska finanseliten hur man gör bra affärer och vad representerar de?

En av talarna var Marc Rowan, medgrundare och VD för Apollo Global Management, en gigantisk investeringsfond. Rowan och hans fru stödde Trumps valkampanj 2020 med en miljon dollar.

Marc Rowan är en av Israellobbyns mäktigaste anhängare i USA.

På pensionsfondens hemsida har man tagit bort all information om att Rowan är en av Israellobbyns mäktigaste anhängare i USA. Rowan ledde bland annat kampanjen för att avsätta rektorn för University of Pennsylvania, Liz Magill, för att hon hade tillåtit att en stor palestinsk litteraturfestival anordnades på universitetets område. Rowan karakteriserade vågen av protester mot Israels krig på amerikanska universitet med följande ord: “Det är inte antisemitism. Det är antiamerikanism”.

Apollo Global Management har vuxit 14 gånger sedan finanskrisen 2007/2008. Vad är det då för en fond och vad kan den lära den norska “kapitalförvaltningsbranschen”, som Pensionsfondens kommunikationsavdelning uttrycker det?

Apollos ägande av amerikanska sjukhus har till exempel lett till sämre resultat och säkerhet för patienterna samt uppsägningar och lönesänkningar för de anställda. Detta finns dokumenterat i rapporten “Apollo’s Stranglehold on Hospitals Harms Patients and Healthcare Workers”. Även inom andra branscher har Apollos investeringar lett till massuppsägningar och konkurser.

“The Private Equity Stakeholder Project” skriver på sin hemsida: “Under det senaste ett och ett halvt året har Apollo Global Management nästan fördubblat antalet anställda i sina bolag till över 550.000 genom förvärv som till exempel köpet av Alorica, en callcenteroperatör med 100.000 anställda och Michaels hantverksbutiker med 45.000 anställda. Private equity-övertaganden leder ofta till betydande förluster av arbetstillfällen och sänkta genomsnittslöner för de anställda i de företag som förvärvas. Private equity-ägda detaljhandelsföretag har avskedat hundratusentals anställda på grund av butiksstängningar och konkurser.”

En annan talare var Greg Jensen från världens största hedgefond Bridgewaters

Greg Jensen var den förste talaren på investerarkonferensen där han höll en 20 minuter lång Power Point-presentation för den norska finanseliten på temat “Investeringsfilosofi och strategi”. Jensen är Bridgewaters Chief Investment Officer.

Bridgewater Associates, som grundades av Ray Dalio, är världens största hedgefond med cirka 1 300 anställda och en förmögenhet på cirka 125 miljarder dollar. Huvudkontoret ligger i Westport, Connecticut. Dalio gick i pension som VD 2022. Idag heter VD:n Nir Bar Dea och är en före detta officer i den israeliska försvarsmakten.

I december 2023 publicerade ekonomijournalisten Rob Copeland: “The Fund: Ray Dalio, Bridgewater Associates, and the Unraveling of a Wall Street Legend”. Boken handlar till största delen om grundaren av Bridgewater, Ray Dalio, men mycket handlar också om hans närmaste man, Greg Jensen. En recensent kallade boken “A hedge fund horror story”. Bridgewater anlitade flera advokatbyråer för att stoppa boken och hotade att stämma förlaget på skadestånd på sammanlagt flera miljarder dollar.

Copelands källor är främst intervjuer med hundratals tidigare och nuvarande anställda på företaget. De måste förbli anonyma eftersom de anställda måste underteckna ett 13-sidigt dokument när de anställs, där de lovar fullständig tystnad om fonden, även efter att de lämnat Bridgewater.

Boken avslöjar Bridgewaters inre arbete. Arbetsförhållandena präglas av en kultur av rädsla, kontinuerlig övervakning och förnedring av anställda offentligt samt sexuella trakasserier. År 2014 fick Bridgewater dock betala en miljon dollar till en kvinnlig anställd som tvingades lämna bolaget efter sin relation med Jensen. Samma år tjänade Jensen 400 miljoner dollar.

Ett antal andra talare kom från olika buyout-fonder baserade på onoterade aktier. De verkar alla från skatteparadis, främst från delstaten Delaware i USA, ett eldorado för brevlådeföretag. USA som helhet anses nu vara det mest hemlighetsfulla skatteparadiset i världen, enligt Financial Secrecy Index 2022.

Fonderna förvaltas av några av världens rikaste personer, som tjänar mer på en dag än vad en arbetare gör på flera år, eller till och med en livstid. De investerar i allt från aktier, valutor, råvaror, skulder, fastigheter, obligationer – och derivat (derivatmarknaden är nu minst fem gånger större än världens totala BNP).

De köper upp livskraftiga företag, omstrukturerar och slaktar dem

De köper upp livskraftiga företag, omstrukturerar och slaktar dem eller flyttar produktionen till lågkostnadsländer och säljer resterna efter några år med skyhöga vinster. Resultatet blir förstörda samhällen och människor som blir arbetslösa. De bekämpar alla former av facklig organisering. De har en svärm av betalda jurister, politiker, tankesmedjor och konsultföretag som skyddar deras intressen.

Det är ett typiskt drag i kapitalismens utveckling globalt att sådana spekulativa utköpsföretag har expanderat. Det är dessa fonder som Wolden Backe och Tangen vill få pensionsfonden att engagera sig mer i. Detta är vägen in i kapitalismens mörkaste hjärta.

270 personer hade anmält sig till konferensen, toppen av den finansiella eliten i Norge. Tankesättet hos dessa fonder och den norska finanseliten, inklusive ledningen för pensionsfonden, är helt synkroniserade. De har identiska åsikter om vad som är de bästa investeringarna.

Pensionsfondens mentalitet bryter helt med efterkrigstidens socialdemokratiska konsensus.

Norges Banks och Pensionsfondens mentalitet bryter helt med efterkrigstidens socialdemokratiska konsensus. Det är ett steg i en ny riktning för det norska samhället som vi bara kan skymta konturerna av – förutom att det kommer att göra stor skada.

Vi lever i en värld där en handfull människor äger mer än den fattigaste halvan av mänskligheten. Och varför är det så? Svaret hittar du på pensionsfondens investeringskonferenser.