Kvinnorörelsen kommer aldrig förlåta er som röstar igenom den nya könslagen

Denna bild är ett resultat av ett AI-samarbete mellan Blundlund och Parabol.
Illustration: Blundlund. Läs mer om vårt samarbete här.

I april ska en lag som låter individen själv välja juridiskt kön röstas igenom. Samtliga kvinnoorganisationer och båda kvinnojourernas riksförbund har krävt en konsekvensutredning för kvinnors rättigheter men dessa krav har helt ignorerats. Hanna Nilsson analyserar ett misogynt hafsverk.

Ulf Kristersson och Paulina Brandberg träffade häromveckan Unizon, ett av kvinnojourernas riksförbund, för att diskutera bekämpandet av mäns våld mot kvinnor. De båda ministrarna är varma förespråkare av den nya könstillhörighetslagen, ett lagförslag som i sina tidigare versioner fått stark kritik från just kvinnojoursförbunden.1

I sina remissvar krävde kvinnojourernas båda riksförbund, tillsammans med övriga remissvarande kvinnoorganisationer, en konsekvensutredning för kvinnors rättigheter men dessa krav har helt ignorerats. Det förslag som nu läggs fram får kvinnoorganisationerna inte ens yttra sig om trots att förslaget innehåller förändringar som kan vara till det sämre för kvinnors del – juridiskt könsbyte ska medföra starkast möjliga rättsliga konsekvenser. Mer om detta nedan, men låt oss först ta en titt på processen att pressa igenom det undermåliga lagförslaget:

Utskottsinitiativ trots bristande sakkunskap och överblick i sakfrågan

För att driva igenom lagförslaget har Kristerssons och Brandbergs partier tagit till en drastisk åtgärd: M och L har beslutat att runda regeringen och skicka förslaget till omröstning från ett av riksdagens utskott.2

Att stifta lagar genom utskottsinitiativ, som ett sådant här förfarande kallas, ska enligt KU göras med varsamhet och under enighet när ett utskott har tillräckligt med sakkunskap och överblick i sakfrågan.3

Att stifta lagar genom utskottsinitiativ, som ett sådant här förfarande kallas, ska enligt KU göras med varsamhet och under enighet när ett utskott har tillräckligt med sakkunskap och överblick i sakfrågan. Någon varsamhet och enighet är det definitivt inte frågan om i det här fallet.

Någon varsamhet och enighet är det definitivt inte frågan om i det här fallet. Utöver att KD, SD och S-kvinnor tagit avstånd från förslaget, har källor inom M uppgett att så mycket som 80% av den moderata riksdagsgruppen är negativa till lagen, men tvingas rätta sig i ledet efter Ulf Kristerssons linje.4. Och trots att tio år har förflutit sedan det första förslaget om självidentifierat kön togs fram, saknas ännu fundamental sakkunskap:

Utöver de obefintliga konsekvensanalyserna för patientgruppen har som nämnts inte heller jämställdhetskonsekvenserna utretts. Faktum är att politikerna har tagit till djupt ohederliga metoder för att köra över kvinnorättsperspektivet. Och av allt att döma verkar de kunna driva sitt misogyna hafsverk ända in i riksdagens kammare där frågan avgörs den 17 april.

Historiken bakom ser ut som följer: År 2018 tog S- och MP-regeringen fram ett förslag som skulle tillåta juridiskt könsbyte genom en enkel anmälan till skatteverket, men inte en enda kvinnoorganisation bjöds in som remissinstans.5

Några feministiska organisationer som yttrade sig på eget initiativ i alla fall, varnade om att män skulle kunna utnyttja den föreslagna ordningen för att få tillgång till kvinnors skyddade utrymmen.6 Denna risk avfärdades på cyniskt vis av dåvarande regering som ”liten i förhållande till andra sätt att närma sig kvinnor och barn för en person med intentionen att skada”.7

Några feministiska organisationer som yttrade sig på eget initiativ i alla fall, varnade om att män skulle kunna utnyttja den föreslagna ordningen för att få tillgång till kvinnors skyddade utrymmen. Denna risk avfärdades på cyniskt vis av dåvarande regering som liten i förhållande till andra sätt att närma sig kvinnor och barn för en person med intentionen att skada.

Att kvinnor och flickor redan utsätts för en hel del våld tycks alltså ha betraktats som ett godtagbart skäl att förbise ytterligare risker (och en snarlik formulering kvarstår ännu i det senaste förslaget).8 Då 2018 års regering hade brutit mot beredningskravet i grundlagen(!) genom en alltför kort remisstid, behövde lagförslaget dock beredas om på nytt.9 Därefter tycks man ha känt sig tvungen att som pliktskyldigast bjuda in kvinnoorganisationer att yttra sig, då lagrådet hade tagit Regeringen i örat för att ha uteslutit dessa tidigare.10

Kvinnoorganisationerna krävde enhälligt en jämställdhetsutredning men talade för döva öron: deras krav ignorerades rakt av.11. Det korta stycket om jämställdhet i det nu aktuella förslaget är i princip identiskt med det förslag som kvinnoorganisationerna riktade skarp kritik mot, och bygger främst på lösa antaganden. Kvinnor har alltså systematiskt osynliggjorts och motarbetats genom lagberedningen och trots detta har ledamöter från M och L nu mage att påstå att deras förslag skulle ha beaktat kvinnors rättigheter.12

Förändringar sedan förslaget senast var ute på remiss

Två förändringar som har gjorts i förslaget sedan det senast remitterades är följande: Vården och socialstyrelsen måste nu bekräfta individens subjektiva upplevelse innan ett juridiskt könsbyte bifalls, men å andra sidan blir de rättsliga konsekvenserna av ett sådant byte blir starkare jämfört med det förslag som remissinstanserna fick uttala sig om.

Förslaget i sin nuvarande form ger individer en rätt att ändra sitt folkbokförda kön utifrån en prövning som så långt som möjligt ska utgå från individens uppfattning om sig själv och från den enskildes självbestämmande.

Förslaget i sin nuvarande form ger individer en rätt att ändra sitt folkbokförda kön utifrån en prövning som ”så långt som möjligt [ska] utgå från individens uppfattning om sig själv och från den enskildes självbestämmande“.13 Det kallas märkligt nog för en behovsprövning att ”belysa den enskilda personens upplevelse och vilja liksom insikt i vad ändringen kommer att innebära” så ett innebörden av ett ”behov” reduceras i princip till en individs blotta önskan.14

Enligt paragraferna ska upplevelsen dock även kvarstå över tid och den medicinska utredningen ska också bedöma om så kan antas vara fallet.15 Troligen kan vården alltså neka personer som till följd av ett medicinskt tillstånd inte kan antas vara i stånd att uttrycka en genuin och bestående identitetsupplevelse. (Remissinstanser som företräder den medicinska professionen har tidigare varnat för att psykotiska personer skulle kunna ändra juridiskt kön om förfarandet var av rent administrativ karaktär).16

Huruvida vårdens befogenheter sträcker sig mycket längre än så är oklart. Inte ens läkarkåren verkar kunna tolka på vilka grunder det finns möjlighet att överhuvudtaget neka någon ett juridiskt könsbyte.17 Desto tydligare är att självbestämmande utgör en viktig utgångspunkt för rätten till juridiskt könsbyte och trots denna drastiska uppluckring förespråkar förslaget full rättsverkan.18 Det innebär att det juridiska könet blir rättsligt bindande och kan inte ifrågasättas ens av domstol vilket inte var fallet i det förslag remissinstanserna fick yttra sig om.19

Inte ens läkarkåren verkar kunna tolka på vilka grunder det finns möjlighet att överhuvudtaget neka någon ett juridiskt könsbyte.

Det förslag om självbestämt kön som senast var ute på remiss, förespråkade enbart presumtionsverkan av ett ändrat juridiskt kön vilket innebär att könsbyte inte skulle medföra fulla rättsliga konsekvenser.20 Presumtionsverkan skulle, enligt vad som sades i tidigare förslag, innebära att könsbytare ”inte automatiskt kan räkna med att behandlas rättsligt i enlighet med det ändrade könet”. Detta sades vidare kunna hindra män från att få tillgång till kvinnojourer.21 Dessutom sades att presumtionsverkan medföra att undantag från det juridiska könet kunde göras vid exempelvis kroppsvisitation.22

RFSL:s krav gick politikerna alltså till mötes. Med det förslag som nu går till omröstning införs fulla rättsliga konsekvenser och kvinnoorganisationerna får inte uttala sig om en så drastisk skillnad.

RFSL var mycket missnöjda med detta då de ville att juridiskt könsbyte skulle medföra starkast möjliga rättsliga konsekvenser.23 Detta krav gick politikerna alltså till mötes. Med det förslag som nu går till omröstning införs fulla rättsliga konsekvenser och kvinnoorganisationerna får inte uttala sig om en så drastisk skillnad.18

Även de som har en icke-binär identitet ska enligt förslaget kunna byta till det motsatta juridiska könet och lär behandlas därefter enligt könsspecifik lagstiftning, som en konsekvens av att juridiskt könsbyte medför full rättsverkan.24

Könsuppdelade utrymmen

Lagförslaget förhåller sig inte alls till hur utsatta kvinnor som flyr våldsamma relationer skulle kunna påverkas av att dela kvinnojour med män.8 Förespråkarna av lagändringen betraktar detta som en hypotetisk icke-fråga men internationella erfarenheter visar att så inte är fallet.

FN:s rapportör om våld mot kvinnor, Reem Alsalem, har delat vittnesmål om stödinsatser för våldsutsatta kvinnor som börjat inkludera män med en kvinnlig identitet, och därmed exkluderat kvinnor som inte vågat sig dit på grund av traumatiska erfarenheter av män.25

I Spanien, som bara har haft sin lag om självidentifierat kön på plats i ca ett år, har flera manliga kvinnomisshandlare i Madrids region omregistrerat sig som kvinnor och begärt att få stöd på kvinnojourer där deras offer befinner sig.

I Spanien, som bara har haft sin lag om självidentifierat kön på plats i ca ett år, har flera manliga kvinnomisshandlare i Madrids region omregistrerat sig som kvinnor och begärt att få stöd på kvinnojourer där deras offer befinner sig.26.

Både det spanska Domstolsrådet och spanska feminister varnade för dylika problem under lagstiftningsprocessen, men ignorerades precis som den feministiska rörelsen nu är på väg att köras över av svenska politiker.27

Att det svenska förslaget inte ens klarar av att resonera kring hur det kan påverka kvinnor på anstalt att samhällets farligaste män, de som sitter inkapaciterade för att skydda sin omgivning, ges möjlighet att identifiera sig in på kvinnofängelser, som ju existerar enbart för att skydda kvinnor från kriminella män är också oförlåtligt naivt.

Att det svenska förslaget inte ens klarar av att resonera kring hur det kan påverka kvinnor på anstalt att samhällets farligaste män ges möjlighet att identifiera sig in på kvinnofängelser – som ju existerar enbart för att skydda kvinnor från kriminella män – är också oförlåtligt naivt.

“När juridiskt könsbyte förenklas drastiskt blir det betydligt lättare för kriminella män att begära att flyttas till kvinnoanstalt. De kommer enbart kunna nekas undantagsvis, främst om de kan visas utgöra ett säkerhetshot men 9 av 10 våldtäktsmän anmäls inte ens så merparten av dessa kan obehindrat slinka genom maskorna i alla fall.”28

I förslaget betonas också att den som bytt kön kan försöka begära tillgång till det motsatta könets omklädningsrum genom diskrimineringslagen utan att resonera kring möjliga intressekonflikter.29 Och att sådana föreligger har redan börjat uppdagas:

Intressekonflikter, svenska exempel

Södersjukhuset

Ett manligt köksbiträde, som nyligen hade deklarerat sig som trans, krävde tillgång till de kvinnliga kollegornas omklädningsrum på Södersjukhuset. Enligt arbetsdomstolens aktbilagor gav chefen honom först tillåtelse att använda kvinnornas omklädningsrum under tider då chefen trodde att det var tomt. Det visade sig dock att nattpersonalen nyttjade omklädningsrummet vid den tidpunkten, och flera kvinnor hade känt sig besvärade av hans närvaro, varpå mannen nekades tillträde och sedermera stämde arbetsgivaren för diskriminering. Ärendet avslutades med förlikning. I en intervju säger mannen följande, om att använda männens omklädningsrum:

Det kändes väldigt fel, jag var nästan rädd för att gå in där, inte för att jag trodde att de där inne skulle behandla mig illa, men jag hör inte hemma där, jag vill inte bli upptäckt med att gå in där”.30 Men att bli upptäckt med att gå in i kvinnornas omklädningsrum hade han alltså inga problem med, han ville tvinga sig in där genom diskrimineringslagen, sina kvinnliga kollegors motvilja till trots.

Badhuset Tumlaren:

I februari 2020 grät en man ut i tidningen för att han inte fick byta om bland kvinnor på badhuset Tumlaren i Kungshamn. Mannen ställer upp med bild i tidningen och ser ut som vilken annan man som helst, fast med färgglada kläder, men har ändå tagit sig friheten att använda kvinnornas omklädningsrum.

Mannen säger sig vidare känna sig kränkt av att erbjudas ett tredje alternativ eftersom: Det är ju bara jag där. Det är ett tomt rum bara för mig.

Att han en dag hänvisades till ett privat omklädningsrum kan han inte ha någon förståelse för. Han frågar sig “Varför ska jag byta om där? Jag är ju inte man, jag är ju kvinna“. Mannen säger sig vidare känna sig “kränkt” av att erbjudas ett tredje alternativ eftersom “Det är ju bara jag där. Det är ett tomt rum bara för mig“.31

Idrottsförening i Lund

Lokaltidningen Lund Centrum rapporterade år 2020 om ett fall där en man krävde tillgång till kvinnornas omklädningsrum i sin idrottsförening. Han kom ut med en kvinnlig könsidentitet inför sin idrottsklubb i samma mail där han, enligt sina egna ord ”informerade [idrottsklubben] om att jag i fortsättningen tänkte byta om i damernas omklädningsrum.” Efter att ha nekats detta blandades representanter från RFSL och Idrottens Riksförbund in i en diskussion med idrottsklubben, där mannen lyckades förhandla sig till en del av sina krav: Han tilläts därefter att byta om i kvinnornas omklädningsrum under vissa villkor (att behålla underkläderna på bland annat).

Lokaltidningen Lund Centrum beskrev hur mannen trots detta upplevde sig vara fortsatt ”kränkt”.32

Lokaltidningen Lund Centrum rapporterade år 2020 om ett fall där en man krävde tillgång till kvinnornas omklädningsrum i sin idrottsförening. Han tilläts därefter att byta om i kvinnornas omklädningsrum under vissa villkor (att behålla underkläderna på bland annat).

Det finns ingen anledning att, utan konsekvensanalyser och skyddsmekanismer på plats ge ytterligare bränsle åt konflikter som de ovanstående. Den undermåliga lagberedningen har landat i en slutprodukt där det visar sig varken finnas evidens gällande nyttan för den avsedda målgruppen eller vederbörlig hänsyn i förhållande till de risker som uppstår för det omgivande samhället.

Förespråkarna för en könstillhörighetslag som utgår från individens upplevelse hänvisar ofta till ”transpersoners rätt till självbestämmande” som ett centralt argument för sina anspråk på en sådan lagändring. Argumentet är missvisande då ingen hindras från att bestämma över sin identitet under dagens lagstiftning. Det lagändringen skulle medföra är istället en rätt till statlig bekräftelse för privata uppfattningar om kön, med konsekvenser för det omgivande samhället.

I synnerhet är det kvinnors gränser och rätt till integritet och trygghet som riskerar att bli föremål för omförhandling, om en ny könsdefinition skulle lagstadgas. Följderna av ett juridiskt könsbyte baserat på s.k. självbestämmanderätt, som det populära argumentet gör gällande, kan snarare beskrivas som mäns rätt att bestämma över kvinnor, givet de rättsliga konsekvenserna.

Den som är öppen att dra lärdom av de risker för kvinnors säkerhet som redan börjat komma upp till ytan har nu en skyldighet att omsätta sitt omdöme i handling och agera. Den kognitiva dissonans som börjar splittra allt fler partier visar också att medvetenheten börjar breda ut sig om det fuskverk som redan innan det instiftats till lag börjat falla ihop som ett korthus. Den 17 april är det upp till bevis. Hur historiens dom kommer att falla ligger i de folkvaldas händer, men tro inte att kvinnorörelsen glömmer vilka värden ni var beredda att offra.

Fotnoter


  1. Svensson, Olof, ”Splittringen om nya könslagen – 80 procent av moderaterna uppges vara emot”, 2024-03-20, Aftonbladet; Waltersson Grönvall, Camilla, Brandberg, Paulina, Hultberg, Johan, Nordquist, Lina, ”Det ska bli enklare att byta juridiskt kön”, Expressen, 2023-09-15[]
  2. Denna text utgår från det senast tillgängliga lagförslaget, dvs det förslag till utskottsinitiativ som Moderaterna och Liberalerna presenterade för socialutskottet 2023-09-26. Allmänheten kommer inte få insyn i det slutliga förslaget förrän ca 1- 2 veckor innan riksdagsomröstning, men det är troligt att den slutliga versionen kommer att ligga nära det refererade förslaget från M och L. Deras förslag är nämligen nästan identiskt med den lagrådsremiss som Socialdemokraternas förespråkat.[]
  3. Betänkandet 2021/22:KU35 s. 47-49, se även rapport från riksdagen 2021/22:RFR8, s. 47[]
  4. Svensson, Olof, ”Splittringen om nya könslagen – 80 procent av moderaterna uppges vara emot”, 2024-03-20[]
  5. Detta framgår av dokumentet ”Remissmissinstanser för Ändring av det kön som framgår i folkbokföringen, Ds 2018:17” som finns bifogat till remissen S2018/03106/FS på Regeringens hemsida[]
  6. Sveriges kvinnolobbys yttrande över S2018/03106/FS, Kvinnofrontens yttrande över S2018/03106/FS[]
  7. Lagrådsremissen ”Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen”, s. 138[]
  8. M och L:s förslag till utskottsinitiativ, s. 149-150[][]
  9. Lagrådets yttrande över 2018 års lagrådsremiss, s. 2 och 6.[]
  10. Lagrådets yttrande över 2018 års lagrådsremiss[]
  11. se Kvinnofrontens, ROKS, Sveriges Kvinnolobbys och Unisons remissyttranden över S2021/07285[]
  12. Hultberg, Johan, Nordquist, Lina, ”Viktig förbättring för transpersoners liv”, Expressen, 2023-09-26[]
  13. M och L:s förslag till utskottsinitiativ, s. 78[]
  14. M och L:s förslag till utskottsinitiativ, s. 94[]
  15. M och L:s förslag till utskottsinitiativ, s. 8 och s.94[]
  16. Karolinska Institutets remissyttrande över S2021/07285[]
  17. Román, Sven mfl, ”Stora osäkerheter med ny lag om juridiskt kön”, SvD, 2023-10-15[]
  18. M och L:s förslag till utskottsinitiativ, s.123-124, se även s. 77 och s. 116[][]
  19. Lagrådets yttrande över 2018 års lagrådsremiss, s. 11[]
  20. Lagrådsremissutkastet dnr S2021/07285, s. 109[]
  21. Lagrådsremissutkastet dnr S2021/07285, s. 131, se även s. 110[]
  22. Lagrådsremissutkastet dnr S2021/07285, s. 110[]
  23. RFLS:s remissyttrande över Lagrådsremissutkastet dnr S2021/07285[]
  24. Förslaget från M och L, s. 92[]
  25. Ref.: OL GBR 14/2022 Reem Alsalem, 2022-11-29[]
  26. EFE, ” Madrid alerta a Igualdad de seis agresores machistas que han realisado cambios de sexo”, La Provincia, 2024-03-20 och ”La Aliansa contra el Borrado de las Mujeres exige la derogación de la ’Ley Trans’ tras los cambios de sexo de maltratadores”, La Vanguardia, 2024-03-22[]
  27. Spanska domstolsrådet, ”Informe sobre el Anteproyecto de Ley para la igualdad real y efectiva de las personas trans y para la garantía de los derechos de las personas LGTBI”, 2022-04-20 och Rodrígues Veiga, Diego, ”La ministra de Igualdad revisará los fraudes a la Ley Trans tras la alerta de Ayuso pero no la corregirá”, El Español, 2024-03-21[]
  28. M och L:s förslag till utskottsinitiativ, s. 145-146 och BRÅ, Rapport: 2017:5 ”Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015”[]
  29. M och L:s förslag till utskottsinitiativ, s. 145-146[]
  30. Kvarntorp, Kamilla, ”Hon utestängdes från omklädningsrummet”, Arbetarskydd, 2020-10-31[]
  31. Kristjansson, Teo, ”Rebecka får inte byta om bland kvinnor”, Bohusläningen, 2020-02-26[]
  32. Lindberg, Cecilia, ”Transkvinna nekas byta om i damernas omklädningsrum”, 2020-09-05, Lokaltidningen Lund Centrum och Lindberg, Cecilia, ”Klubb får bakläxa om omklädningsrum”, 2020-10-24[]
Hanna Nilsson
Forskningsassistent inom folkhälsa

Bli prenumerant!

Parabol är öppen och gratis att läsa. När du delar en artikel från Parabol för att diskutera den med dina vänner ska de inte mötas av en betalvägg. Vi vill att våra skribenters texter skall kunna läsas av så många som möjligt.

Tack vare att du blir prenumerant kan detta bli möjligt:

  • Finansierade omkostnader

  • Spännande och bättre reportage

  • Råd att betala våra skribenter

Latte 50 kr/mån Dagens lunch 100 kr/mån Super delux 500 kr/mån

Här kan du läsa mer om Parabol och hur du kan stötta oss.