Trots alla hyllningar som statsman och strateg kommer Henry Kissingers namn för alltid vara förbundet med krigen i Vietnam, Kambodja, Laos och Argentina. Och inte minst statskuppen i Chile, skriver USA-experten Peter Kornbluh.

Den 12 september 1973 sammankallade Henry Kissinger en särskild kommitté i Vita huset – Washington Special Actions Group – för att påskynda USA:s stöd till den nya militärregimen i Chile. Kissinger var känd för sin humor och inledde mötet med ett grymt skämt om att Chiles konstitutionella president hade dött under den våldsamma kuppen: President Nixon, sade han skämtsamt, “är orolig för att vi kanske vill skicka någon till [Salvador] Allendes begravning. Jag sa att jag inte trodde att vi övervägde det”, berättade han för sina medarbetare. “Nej, inte om du inte vill åka”, svarade en av dem skämtsamt.

Nu är det Kissingers tur att bli ihågkommen i döden. Hyllningarna har strömmat in till den legendariske före detta nationella säkerhetsrådgivaren och utrikesministern som gick bort vid 100 års ålder den 29 november. Hans begravning hölls privat. Men när och om en minnesstund anordnas kommer Kissinger att hyllas som en “stor statsman” och geopolitisk strateg vars diplomatiska skicklighet ledde till avspänning med Sovjetunionen, öppnare relationer med Kina och en delvis, tillfällig, fred i Mellanöstern.

Kissingers roll i kriget i Vietnam, i bombningen av Kambodja och Laos, i massakrer i Östtimor och i Pakistan, och i det “smutsiga kriget” i Argentina.

Omskrivningen av den mörka sidan av hans kontroversiella arv kommer att utesluta spåren av hans bevisade roll i förlängningen av kriget i Vietnam, den hemliga bombningen av Kambodja och Laos till priset av tiotusentals oskyldiga liv, och hans fullständiga förakt för mänskliga rättigheter som inkluderade att ge grönt ljus till massakrer i Östtimor och i Pakistan, och det “smutsiga krig” av tortyr, mord och försvinnanden som fördes av militären i Argentina.

Och naturligtvis hans avgörande roll i upplösningen av demokratin och införandet av diktatur i Chile.

Trots alla de brott mot mänskligheten som Kissinger anklagas för, kommer Chile alltid att vara hans arvs akilleshäl. Det beror på att det omfattande historiska materialet – tidigare TOP SECRET-memorandum, mötessammanfattningar och telefonutskrifter som fångade Kissingers egna ord, argument och politik för eftervärlden – inte lämnar något tvivel om att han var arkitekten bakom USA:s ansträngningar att destabilisera Salvador Allendes demokratiskt valda regering och den främste möjliggöraren av befästningen av den barbariska militärregim som leddes av general Augusto Pinochet.

Chile kommer alltid att vara Kissingers akilleshäl.

Tänk på Kissingers verksamhet redan innan Salvador Allende installerades:

Efter Allendes knappa seger den 4 september 1970, visar hemligstämplade telefonutskrifter, mobiliserade Kissinger CIA för att vara redo att blockera den socialistiske ledarens presidentinstallation i La Moneda-palatset. “Vi kommer inte att låta Chile gå under”, sade han till CIA-chefen Richard Helms den 12 september 1970, bara 8 dagar efter valet av Allende.

Kissinger välkomnade personligen den chilenske mediemagnaten Agustin Edwards till Vita huset. Han såg till att Edwards träffade CIA-chefen Richard Helms för att ge en detaljerad genomgång av potentiella allierade för en preventiv kupp i Chile före Allendes presidentinstallation den 3 november 1970. Den 15 september 1970 höll Kissinger en privat frukost med Edwards kl. 08.00 och förde sedan in honom i Ovala rummet kl. 09.15 för ett personligt möte med USA:s president, Richard Nixon. Klockan 15.45 samma eftermiddag, med Kissinger vid sin sida, beordrade Nixon Helm’s att “rädda Chile” genom att underblåsa en kupp för att blockera Allendes installation.

På Nixons order lanserades i Chile Operation FUBELT som resulterade i mordet på befälhavaren för Chiles väpnade styrkor, generalen Rene Schneider.

CIA agerade på Nixons order och lanserade “Operation FUBELT” för att skapa ett “kuppklimat” i Chile. CIA:s tjänstemän rapporterade direkt till Kissinger om hur den hemliga operationen fortskred. FUBELT resulterade i det CIA-assisterade mordet på den konstitutionssinnade befälhavaren för Chiles väpnade styrkor, generalen Rene Schneider, som var katalysator för en kupp.

Medan general Schneider låg döende för de skott som kuppmakarna avlossat, informerade Kissinger Nixon om hur kuppförsöket hade misslyckats. “Det har skett en vändning till det värre”, förklarade Kissinger med hänvisning till mordet på Schneider, “men det har inte utlöst något annat. Nästa steg borde ha varit ett regeringsövertagande, men det har inte hänt.” Att kuppmakarna inte lyckades genomföra kuppen, sade Kissinger till presidenten, berodde på att den chilenska militären var “en ganska inkompetent grupp”.

En framgångsrik Allende-regering skulle skapa en smygande modelleffekt på andra länder i Latinamerika och Europa.

Och det var bara början på Kissingers moderna machiavellism i Chile. Efter Allendes installation den 3 november 1970 ledde Kissinger arbetet med att säkerställa en fortsättning av USA:s hemliga intervention för att destabilisera den nya chilenska regeringen. Han kokade ihop en ny “dominoteori” om valsocialism: en framgångsrik Allende-regering, lobbade han Nixon i ett TOP SECRET options memo, skulle skapa en “smygande modelleffekt” på andra nationer – i Latinamerika och Europa. Därför var USA tvunget att aggressivt se till att Chiles experiment via pacifica till socialismen slutade i ett misslyckande.

Kissinger övertygade personligen presidenten att förkasta utrikesdepartementets ståndpunkt att Washington kunde upprätta ett modus vivendi med Allende, och att godkänna ett hemligt ingripande för att “intensifiera Allendes problem så att han åtminstone kan misslyckas eller tvingas begränsa sina mål, och högst kan skapa förhållanden där kollaps eller störtande kan vara genomförbart”, som Kissingers samtalspunkter uppmanade honom att säga till det nationella säkerhetsrådet, tre dagar efter Allendes invigning.

Efter att Allende störtats av den chilenska militären den 11 september 1973 berättade Kissinger för Nixon att USA i själva verket hade “skapat så goda förutsättningar som möjligt” för kuppen. De två beklagade sedan att de inte fått tillräckligt med beröm för denna bedrift under kalla kriget. Pressen borde “fira”, konstaterade Kissinger.  “Under Eisenhower-perioden skulle vi ha varit hjältar.”

Kissinger utarbetade USA:s politik för att befästa en brutal militärdiktatur i Chile

Historien visar att Kissinger framgångsrikt utformade en amerikansk politik för att destabilisera Chiles konstitutionella regering. Men när general Augusto Pinochets styrkor med våld tog makten, vilket de hemligstämplade dokumenten slutgiltigt visar, utarbetade Kissinger USA:s politik för att hjälpa till att befästa en brutal militärdiktatur. “Jag tror att vi bör förstå vår politik – att hur obehagliga de än är, så är den här regeringen bättre för oss än Allende var”, sade han till sina ställföreträdare när de rapporterade till honom om de brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts under veckorna efter kuppen.

I februari 1974 besökte CIA:s biträdande chef Vernon Walters Santiago och erbjöd Pinochet vår vänskap och vårt stöd, samt hjälp på ett diskret sätt.

“Det finns dokumenterat stöd för påståendet att den nuvarande regimen i Chile är militaristisk, fascistisk, tyrannisk och mordisk”, hette det i ett PM från utrikesdepartementet, där Kissinger motsatte sig sin politik att omfamna diktaturen. Kissinger struntade i dessa realiteter. I februari 1974 skickade han CIA:s biträdande chef Vernon Walters på ett hemligt uppdrag för att träffa Pinochet i Santiago och erbjuda honom “vår vänskap och vårt stöd”, samt hjälp “på ett diskret sätt”.  I en TOP SECRET-kabel rapporterade Walters tillbaka till Kissinger att Pinochet “var mycket glad över att höra detta” och tog tillfället i akt att begära CIA-stöd för den nya chilenska hemliga polisbyrån som kallades DINA”.

CIA beviljade denna begäran. Ett team av CIA:s underrättelseinstruktörer tillbringade flera månader i Chile under våren 1974 för att hjälpa DINA att utvecklas till en hänsynslös och repressiv underrättelsetjänst. DINA:s chef överste Manuel Contreras inbjöds att besöka CIA:s högkvarter i Langley, Virginia; CIA satte till och med kortvarigt upp honom på sin hemliga lönelista i mitten av 1975.

Kissinger sa till Pinochet: Vi vill hjälpa er, inte underminera er. Ni gjorde västvärlden en stor tjänst när ni störtade Allende.

Ett år senare reste utrikesminister Kissinger själv till Santiago och träffade Pinochet. Han ignorerade kraftfulla råd från sina främsta rådgivare i Latinamerika om att direkt pressa diktatorn att upphöra med brotten mot de mänskliga rättigheterna och återföra Chile till civilt styre. “Vi vill hjälpa er, inte underminera er. Ni gjorde västvärlden en stor tjänst när ni störtade Allende”, berömde Kissinger Pinochet. “Min bedömning är att du är ett offer för alla vänstergrupper runt om i världen och att din största synd var att du störtade en regering som var på väg att bli kommunistisk.” (Som för att bekräfta Kissingers vilja att bortse från sina verkliga synder, skickade Pinochet tre månader senare en dödspatrull av hemliga polisagenter till Washington D.C. för att mörda den då ledande internationella kritikern mot diktaturen, Orlando Letelier, med en bilbomb).

Kissinger har undgått all rättslig prövning för sina många brott mot mänskligheten.

“En man har dött vars historiska briljans aldrig lyckades dölja hans djupa moraliska misär”, twittrade Chiles ambassadör i Washington, Juan Gabriel Valdes, i början av december. Om det finns en person som är mest ansvarig för USA:s angrepp på Chiles rätt till självbestämmande, sabotage av Chiles konstitutionella ordning och stöd till en förnedrad, hänsynslös förtryckarregim, pekar historiens finger på Henry Kissinger. I och med sin död har Kissinger undgått all rättslig prövning för sina många brott mot mänskligheten. Men i Chile kommer historiens dom att ge hans slutliga fördömande.

Översättning: Francisco Contreras