En moské i Malmö har hängts ut av SVT för att ha delat ut Palestinasjalar med orden “Jerusalem är vårt”. Men detta är inget kontroversiellt, utan tvärtom i enlighet med internationell rätt och FN:s resolutioner. Vi muslimer måste sluta be om ursäkt för vår existens, skriver Valley Ghanem.

Misstänkliggörandet av palestinsk identitet och palestinsk motståndsrörelse fortsätter i Sverige. Det senaste exemplet är SVT:s skandalösa reportage som attackerar oskyldiga barn i en moské. Dessa barn deltog i en fredlig Korantävling och fick Palestinasjalar som gåva.¹ Om detta gjorde SVT ett reportage som är ett skolexempel på statssanktionerad islamofobi och sionistisk propaganda.

Om detta gjorde SVT ett reportage som är ett skolexempel på statssanktionerad islamofobi och sionistisk propaganda.

På sjalarna stod de välkända och ofta använda uttrycken: ”Jerusalem är vårt” och ”Vi kommer”. Ord som SVT – med hjälp av sin falska expert Magnus Ranstorp, ökänd för sin öppna islamofobi och pro-israeliska bias – försöker koppla till terrorism.² Den grova förvrängningen är häpnadsväckande. Dessa ord är uttryck för hopp, motstånd och rättmätiga krav på återvändande, inte hot.

Jerusalem – en stad stulen från palestinierna

Det är omöjligt att förstå palestiniernas kamp utan att belysa det historiska sveket mot dem, något som SVT konsekvent döljer i sin partiskhet. Nakba 1948 – den katastrof där över 700 000 palestinier fördrevs från sina hem och tiotusentals massakrerades – är inte en parentes i historien. Det är en pågående verklighet. Israel, en stat som inte ens existerade före 1948, byggdes på ruinerna av palestinska byar och städer, med Jerusalem som ett centralt mål för sin koloniala expansion.

Jerusalem är inte bara palestiniernas hem; det är en symbol för islamisk identitet, motstånd och hopp om rättvisa. När palestinier säger “Jerusalem är vårt” uttrycker de det självklara – att staden är en del av deras historiska, kulturella och religiösa arv, nu orättfärdigt stulen och ockuperad. Att koppla dessa legitima uttryck till terrorism är inte bara historieförfalskning, det är ett slag mot yttrandefriheten och rätten till motstånd mot förtryck.

SVT:s roll i islamofobisk propaganda

SVT:s inslag är islamofobi förklädd till journalistik. Med dyster musik, svartkladdade barnansikten och klipp på Hamas-ledare försöker de framställa muslimska barn som en del av en ”extremistisk” rörelse. Att muslimska barn lär sig att älska Palestina och stå upp mot folkmord framställs som kriminellt. Inte ett ord nämns om den brutala verkligheten för palestinier – fördrivning, ockupation, och ett folkmord som pågår inför världens ögon.

Med dyster musik, svartkladdade barnansikten och klipp på Hamas-ledare försöker de framställa muslimska barn som en del av en extremistisk rörelse.

Och naturligtvis följer den förutsägbara insinuationen om att moskén tar emot bidrag från en statlig myndighet (SST, Myndigheten för stöd till trossamfund). Detta är en klassisk islamofobisk taktik – att framställa varje muslimsk institution som en potentiell bas för extremism, samtidigt som man antyder att de “utnyttjar” skattebetalarnas pengar för dunkla syften.

Expertens okunskap och dubbelmoral

Magnus Ranstorp, SVT:s ständiga “terrorexpert”, som outtröttligt kopplas in för att kommentera allt som rör islam och muslimer, yttrar sig som vanligt med en skrämmande brist på insikt. Han påstår att uttrycken “Jerusalem är vårt” innebär ett hot om ”erövring” och skapar ”polarisering”. Han tar även upp det numera välkända narrativet om att man ska beakta “båda sidor” i denna pågående “konflikt” och kritiserar det som sker i moskén som en “ensidig” socialisering av barnen och ett skapande av “vi och dom”.

Men anser Ranstorp att det pågående folkmordet på palestinier inte är polariserande? Och att normaliseringen av detta förtryck här i Sverige inte skapar en ännu djupare splittring, även för barnen här? Är den israeliska stölden av mark, raserandet av palestinska hem och barnens dagliga trauma i Gaza och på Västbanken inte ett ”vi och dom-tänkande”? Har Ranstorp verkligen missat att det är Israel som olagligt har ”erövrat” Jerusalem – inte bara i enlighet med historiska fakta, utan också i direkt brott mot internationell rätt?³

Dessutom används den klassiska taktiken för att relativisera palestiniernas lidande genom påståenden som “båda sidor måste beaktas” utan att erkänna det faktum att en sida utgörs av en ockupant som bryter mot internationell rätt, medan den andra sidan kämpar för sin existens.

Den verkliga polariseringen ligger i att staten Israel byggdes på fördrivning och förtryck, upprätthålls genom apartheid, och att dess handlingar försvaras med samma förvrängda retorik som används för att tysta palestinier – även här i Sverige.

Islamofobins sista utpost – vår apologi

Men det värsta i detta drama är, trots allt, inte SVT:s skandalösa vinkling och inte heller Ranstorps falska expertis. Det värsta är den fega och kaotiska reaktionen från moskén. Ursäkter staplas på varandra, och den aktuella imamen framställs av ordföranden som ovetande och oförstående – det sägs att han inte visste vad han gjorde. Eftersom imamen inte får något stöd, tvingas han istället be om ursäkt till redaktionen med orden: “Barn borde inte utsättas för sådana termer.”

Det värsta är den fega och kaotiska reaktionen från moskén.

Detta är inte första gången imamer offras och lämnas ut som måltavlor så fort kritik riktas från majoritetssamhället. Föreningen som arrangerade evenemanget skriver i ett uttalande: “Vi tar inte politisk ställning.” Samtidigt påpekar moskéns ledning att “evenemanget inte ägde rum i bönesalen”, vilket ger intrycket av att man försöker distansera sig och sekularisera situationen för att mildra kontroversen.¹

Denna apologi är inte bara undflyende, det är ett stort svek. Ett svek mot de muslimska barn som lär sig att älska sitt arv och sin historia. Ett svek mot alla palestinier som förlorat sina hem och sina liv, både de som lever på flykt och de som nu utstår dagliga massakrer. Och framför allt ett svek mot vår muslimska identitet, vår rätt att existera och säga nej till folkmord och förtryck.

Det är dags att vi muslimer slutar be om ursäkt för vår existens. Islamofobin och den sionistiska propagandan kommer aldrig att nöja sig förrän vi sekulariseras, assimileras och raderas. Men vi göder detta monster genom vår tystnad, vår rädsla och vårt eviga böjande av nacken.

Yttrandefriheten är död om vi inte ens kan säga ”Jerusalem är vårt” utan att stämplas som terrorister. Kampen för Jerusalem är kampen för rättvisa, frihet och rätten till existens– och vi får aldrig ge upp, hur hårt trycket än blir.

Jerusalem är vårt. Och ja, vi kommer.