Jacob Oscarsson svarar Jesper Nilsson i debatten om AI: Visst har Nilsson poänger, men det genombrott som skedde 2017 på Google Brain går inte att underskatta.

Jesper Nilsson skrev i förra numret av Parabol en intressant och till största delen relevant kritik av min text om AI. Jag håller med om stora delar. Medelklassens nuvarande problem är framför allt skapade av den ekonomiska politiken som förts, främst den som rör räntor. Det finns säkert många fler likartade faktorer. Men då ursprungstexten handlar om AI valde jag att förbigå sådana faktorer och tillät mig att koncentrera mig specifikt på informationsteknologins påverkan på klasstrukturen. Detta blev textens fokus.

Nillson framför också en viktig invändning om s.k ”hype scare marketing”. Det kan sammanfattas som att också en debatt med starkt negativa farhågor kan utnyttjas till att få uppmärksamhet för marknadsföringssyften (”all PR är bra PR”). Åter håller jag med om att det är en giltig poäng. Vårens nattsvarta scenarier där debattörer hotade med mänsklighetens snara utplåning kan säkert ha varit till nytta för de IT-jättar som driver teknologin. Det är möjligt att att jag borde ha problematiserat detta mer i texten.

Avseende Nilssons kritik kring AI-teknologins tidigare misslyckanden, behöver jag specificera den tids- och händelseram som min text syftar att kommentera: Texten avser ett specifikt teknologiskt genombrott som anlände i två steg. Ett 2017 och det andra för inte ens ett år sedan, 30 november 2022. År 2017 upptäckte forskare på dåvarande forskningslaboratoriet Google Brain en teknik där de dramatiskt kunde minska mängden mänskligt arbete som krävs för att träna s.k. neurala nätverk, själva grundstenen i nutidens AI-system.¹ I november 2022 blev resultaten kända för allmänheten via produkten som kallas ChatGPT. I mars 2023 släpptes sedan en nyare version med produktnamnet GPT-4. Det var GPT-4 som skrämde forskare med oväntade förmågor och ledde till att vårens AI-debatt kom att innehålla påståenden om mänsklighetens snara undergång.

De ovannämnda genombrotten kan, utan facktermer, bäst beskrivas som att en ny metod gjorde att en maskin blev effektivare och när den senare tillfördes enormt större mängder energi började oförklarliga effekter observeras. Inte ens välrenommerade experter i fältet kunde förklara dem. Dessa effekter har en kuslig likhet med mänsklig intelligens.

Dessa effekter har en kuslig likhet med mänsklig intelligens.

Detta, menar jag, är inte ”hype scare marketing” utan en kvalitativ teknologisk förändring vi har att förhålla oss till. Därmed anser jag inte att exempel på när tidigare generationer av AI-teknologier har misslyckats med högt ställda mål är särskilt relevanta.

En del av det jag tror är missuppfattningar av min text kan bero på min användning av paraplybegreppet ”AI”. Jag använde det för läslighetens och enkelhetens skull, men det var möjligen ett misstag och jag borde eventuellt ha varit mer specifik med exakt vilka teknologiska skiften texten avsåg att kommentera.