Är USA en demokrati? Isåfall en demokrati med förbehåll. Inte bara är det ofta den kandidat med färre röster än sin motståndare som vinner presidentvalet – valdistrikten har också dragits upp för att begränsa vissa gruppers inflytande, s.k. gerrymandering. Charlotte Brandin reflekterar över hur detta kan inverka på valutgången.

Det amerikanska valförfarandet är en federal angelägenhet men administreras av de 50 delstaterna, alla med olika regler för hur, var och när de röstberättigade kan rösta. Röstning har redan börjat i flera stater men de rösträttslagar som finns på plats är inte permanenta. I många statliga och lokala valkretsar har myndigheterna satt i system att begränsa valdeltagandet. För att kunna rösta i presidentval måste man vara amerikansk medborgare, ha en adress i en delstat (vilket gör det svårt för hemlösa), inte sitta i fängelse för vissa typer av brott eller vara mentalsjuk, men man behöver också registrera sig som väljare.¹ Det händer dock att medborgare stryks på vallistorna utan synbar anledning.

I flera stater har partier och advokater tagit till domstol för att begränsa rätten att poströsta, eller begränsa poströster som inkommit efter valdagen. Som en uppenbar ploj introducerades till exempel nyligen en lag i kongressen som skulle förbjuda icke medborgare att rösta – fastän detta redan är förbjudet i lag.² Lagförslaget verkade istället haft för avsikt att skrämma upp väljare att illegala invandrare kunde rösta.

Andra sätt att hindra valdeltagande är att många valdistrikt inte tryckt upp tillräckligt med röstsedlar i områden där demokraterna har majoritet, vilket skedde i Mississippis guvernörsval 2023. Därmed hindrades tusentals röstande att utföra sin lagliga rätt; tillräckligt med valsedlar fanns däremot i republikanska valdistrikt i Mississippi, enligt rapporter från AP.³

Delstaterna Georgia och Texas har infört lagar som förbjuder distribution av mat och vatten till väljare som ofta köar i timmar i hettan.⁴

Gerrymandering – ett sätt att stänga ute svarta väljare?

I oktober 2023 valdes republikanen Michael Johnson till talesman för representanthuset. Han utpekas för att vara en av ledarna bakom 6e januari-kuppen. Just valet av Michael Johnson är intressant därför att det är ett så uppenbart utslag av ett fenomen som kallas gerrymandering.⁵

Gerrymandering innebär att dra gränser för valdistrikt med målsättningen att ringa in röster som levererar en viss utgång, d v s en viss senator eller representant till Kongressen. Rent konkret handlar det om att dra om gränserna för valdistrikt så att det främjar majoriteten, och utesluter minoriter som till exempel svarta medborgare. Tillvägagångssättet är ett av de vanligaste sätten för att rigga valsystemet, och är särskilt vanligt i amerikanska södern och i Johnsons delstat Louisiana.

Ett valdistrikt kan alltså ritas upp på ett sätt som inte alls är logiskt med hänsyn till geografin – ett illustrerande exempel på förfarandet är kongressrepresentanten Jim Jordans distrikt i Ohio.⁶ Det liknar mest en mask som slingrar sig runt staten för att inkludera och fånga upp personer som röstar på honom. I Alabama har liknande grepp inneburit att majoriteten svarta väljare i staten splittras upp för att bli i minoritet i varje distrikt, och således inte har ett helt valdistrikt och förlorar möjligheten att välja en representant.⁷

I södern är gerrymandering ett sätt att isolera och förminska minoriteters röster, som särskilt används av republikanerna. Republikanerna i North Carolina har till och med erkänt att deras strategi är att begränsa rösterna för demokratiska kandidater.⁸ Men den amerikanska högsta domstolen avslog som tur var den extrema form av gerrymandering som pågick i den delstaten.⁹

De senaste åren har det dock blivit ännu svårare att försvara rösträtten med anledning av den konservativa sammansättningen av USAs Högsta Domstol. De som överklagar en stats gerrymandering-gränser kan anföra Voting Rights Act of 1965, men att kunna påvisa att gerrymandering har tillämpats av rasistiska skäl har en hög bevisbörda och hittills har det inte lyckats i många stater.¹⁰

Gerrymandering klarlägger ett demokratiskt systemfel som inte kan rättas till i en handvändning. Man kan med goda skäl hävda att USA är en segmenterad demokrati, där små, smala och kringelikrokigt dragna distrikt skapar en falsk majoritet av väljare som inte representerar de röstberättigade.

Påverkar aborträtten
69% av den amerikanska befolkningen står för rätten till abort upp till 12 veckor, och 37% vill tillåta abort t o m 24e veckan. ¹¹ Dessa siffror står i stark kontrast till Högsta Domstolens beslut att ta bort aborträtten i federal lagstiftning och lämna över den till delstaterna – som i sin tur styrs av gerrymandering; tänk Mike Johnson och Jim Jordan. Att en delstat beslutar sig för att förbjuda abort kan då vara ett direkt resultat av hur gränserna dragits för att främja konservativa politiker.

Aborträtten blir då ett talande exempel på hur odemokratiskt gerrymandering är, där en liten minoritet kan lyckas driva igenom en extrem syn på aborträtten med hot om totalförbud baserat på en bråkdel av väljarna.

Gerrymandering – där en minoritet driver igenom politisk makt med mer eller mindre lagliga medel – har även direkt inverkan på hur Senaten och Representanthuset är sammansatt, och i förlängningen, hur USA styrs. Kamala Harris har som vicepresident gett utslagsrösten i Senaten fler gånger än någon annan vicepresident i amerikansk historia då makten mellan partierna balanserar med en ytterst liten majoritet.

Elektorssystemet var tänkt att bevara slaveriet men är kvar än idag

En annan hämsko för den amerikanska demokratin är elektorssystemet, vilket betyder att det inte är den kandidat som får flest röster som automatiskt vinner. Hillary Clinton fick nära 3 miljoner fler röster än Donald Trump 2016, men det översattes inte i tillräckligt många elektorsröster. Inte sedan George W. Bush vann valet 2000 har en republikansk president valts med en majoritet av rösterna – och då avgjorde USAs Högsta Domstol valet genom att stoppa rösträkningen i Florida. Annars hade med all sannolikhet presidentskapet gått till Al Gore.¹²

Påfundet införlivades i USA konstitution för snart 250 år sedan som ett sätt att utjämna inflytandet mellan städerna och landsbygden, och inte minst på grund av att sydstaterna vid den tidpunkten inte ville riskera att slaveriet röstades bort. Antalet elektorer bestäms av antalet senatorer, två för var stat, plus en för varje representant i staten till Representanthuset, som baseras på censusräkningen.¹³

Elektorskollegiet är en av de viktigaste komponenterna i presidentvalet och upptar en stor del av den amerikansk politiska strategin. När Donald Trump fick tre miljoner färre röster än Hillary Clinton 2016, vann han ändå genom att vinna delstater som hade fler elektorer. När Trump förlorade med över 7 miljoner röster i 2020 mot Biden lämnade Trumps team in över 60 stämningsansökningar om påstått valfusk i bl a Georgia, Arizona, och Pennsylvania, som alla är s k ’swing states’ – rättsfall som han dock förlorade i samtliga statliga domstolar.

Trump, och många av hans partikamrater och anhängare, har fortfarande inte godtagit röstutgången från 2020, senast framfört i presidendebatten med Harris. Republikanerna försökte för bara några veckor sedan ändra reglerna för elektorskollegiet i Nebraska till ”winner takes all”, men det gick inte vägen.

Elektorskollegiet upplevs dock av många som en föråldrad institution i dagens politiska kontext, och fler och fler har höjt rösterna för att ta bort det. Argument som att North Dakota med 780 000 invånare, och Kalifornien med nästan 40 miljoner har samma antal senatorer, två för varje stat, innebär att North Dakotas väljare har 229% större inflytande på valutgången än Kalifornien, är ett tecken på skevheten i systemet, har vunnit mark.¹⁴

Valen i USA, med en befolkning på över 330 miljoner, är i grund och botten en statlig fråga. Med elektorskollegiet, gerrymandering och politiska minoriteter som styr med mer eller mindre etiska och o/lagliga reglar, är det tydligt att de amerikanska valen inte reflekterar väljares åsikter.

Mot bakgrund av allt detta, är det inte otroligt att tänka sig att det kommer att bli en hel del rättsfall efter den 5 november. Oavsett utgången kan de som är intresserade av vem som vinner vara beredda på en underhållande senhöst i de amerikanska domstolarna.