Youtubern Joakim Lamotte fördes bort av polis på en Palestinademonstration den 25 augusti och är nu anmäld för misshandel av vänsterpartisten Kristofer Lundberg. Men varför gjorde han just det? Här berättar Lundberg själv om händelsen – och vad som föregick den.

Det är en söndag som så många andra det senaste året. Enhetsfront för Palestina håller på att förbereda sin veckodemonstration till stöd för Gaza. Funktionärer är upptagna med att placera ut högtalare, flaggor och banderoller när Joakim Lamotte kliver in. Jag vänder mig om och går åt andra hållet. Han fortsätter att följa efter och jag vänder mig om igen och förklarar mig ointresserad av att svara på hans frågor. Då trycker högerextremisten upp sin kamera i ansiktet på mig. Uppträdandet är offensivt och aggressivt.

Jag för ned hans hand från mitt ansikte varav han blir ytterligare mer aggressiv. Han börjar skrika, sparkar mig på benet och utdelar någon form av slag i mitt ansikte. Jag greppar hans båda händer för att hålla honom borta. Han skriker och uppträder fortsatt aggressivt. Ytterligare två funktionärer kliver in och vi kämpar för att lägga ned honom på marken för att avvärja angreppet.

Nu är det han som håller i mina handleder och jag uppmanar honom att släppa mig.

Vi får ner den skrikande Lamotte på marken, låser armar och ben och håller fast honom. Ingen utdelar några slag eller sparkar när han ligger ned. Polis tillkallas och hjälper oss hålla ned den stridslystne Lamotte. När han inser att det är polisen som håller honom så mjuknar rösten och plötsligt är han ett offer för misshandel.

Polis tillkallas och hjälper oss hålla ned den stridslystne Lamotte. När han inser att det är polisen som håller honom så mjuknar rösten och plötsligt är han ett offer för misshandel.

I Lamottes egna historia som han fått hjälp att kavla ut i media påstår han att jag misshandlat och rånat honom, men kameraövervakning kommer bevisa att jag inte under hela händelsen utdelat ett enda slag eller varit i närheten av hans telefon annat än att hålla den borta från mitt ansikte.

Lamotte verkar dock inte riktigt säker på sin egen historia.

“Idag rånades och misshandlades jag av Kristofer Lundberg som är Vänsterpartiets ledare i Angered” skriver han den 25 augusti – samma dag.¹ “Jag är i total chock just nu efter att ha blivit misshandlad och rånad för att jag bevakade Vänsterpartiets demonstration mot kriget i Gaza.”

Nästa dag skriver han på nytt: “Igår blev jag misshandlad och rånad av Kristofer Lundberg från Vänsterpartiet.” Men när Lamotte sedan intervjuas av DN samma dag säger han: “Jag kan inte svära på att just han slog mig, men jag vet i alla fall att han höll fast mig”.²

Lamotte säger även på Tiktok att han blivit slagen, knäad och stampad på av ett 20-tal personer som kom “från alla håll” i palestinasjalar.³ Ändå kan han inte visa upp några skador och kepsen ligger fint och prydligt på hans huvud när han ligger på marken.

Men när Lamotte sedan intervjuas av DN samma dag säger han: Jag kan inte svära på att just han slog mig, men jag vet i alla fall att han höll fast mig.

Tre personer var inblandade i att lägga ned honom på marken och lugna ned honom vilket också övervakningskameror kommer visa. Det fanns knappt 20 personer på torget vid tidpunkten. Lamotte sattes i polisbil och fördes bort.

Jag har upprättat en anmälan om misshandel och mina skador är dokumenterade av polis, ett jack i pannan och blödande tandkött.

Lamotte lyckades dock få det han kom dit för. Syftet var uppenbarligen att vrida bort fokus från demonstrationens budskap och att istället sprida lögner om rörelsen som våldsam, att öka swishflödet till sin privata ekonomi och sätta igång ett hatdrev från sin svans riktat mot demonstrationsledningen.

Lamottes angrepp på manifestationen Rött för Palestina där Vänsterpartiets riksdagsledamot Nadja Awad och undertecknad skulle tala sker dock inte i ett vakuum.

Lamottes angrepp på manifestationen Rött för Palestina sker inte i ett vakuum.

Det kommer efter att GP:s ledarsida hetsat mot mig, Vänsterpartiet och Palestinarörelsen, det kommer efter att rasisterna Christian Peterson, Mathias Dahlberg och Per Björklund trakasserat demonstranterna bara två veckor innan och efter att en man med bil kört rakt in i en Palestinademonstration i Borås och det kommer efter veckor av trakasserier från högerextrema och sionister mot studenternas tältockupation utanför Göteborgs Universitet.

Det kan inte heller vara en slump att det sker samtidigt som ett samordnat drev riktats mot Palestinarörelsen och Vänsterpartiet. Göteborgs-Postens och Expressens ledarsidor har gjort gemensam sak med rasistiska uthängningssajter som Insikt24, nyliberala Bulletin, konservativa tankesmedjor, SD knutna Riks. Aftonbladet var inte sena med att följa efter. Som Enhetsfront för Palestina konstaterat: “Detta är en allians vi sett allt mer av de senaste åren. Liberala tidningsredaktioner krokar arm med högerextrema för att slå mot folk- och arbetarrörelsen, vänstern och sociala rörelser”.

GP:s ledarskribent Adam Cwejman bär ett stort ansvar för att de mer våldsamma högerextrema angriper Palestinarörelsen. “Lundberg är en av partiets mest synliga lokala företrädare i Göteborg. Är partiledaren Nooshi Dadgostar bekväm med att partiet håller på att utvecklas till en radikal revolutionär sekt?” skrev han i en ledartext bara fyra dagar före Lamottes attack.⁴ I texten hävdar han att jag är en extremist, och kräver att jag ska uteslutas från Vänsterpartiet. Det är precis en sådan text som eldar upp de högerextrema. När hetsen ökar, gör även hotbilden det.

I texten hävdar Cwejman att jag är en extremist och kräver att jag ska uteslutas från Vänsterpartiet. Det är precis en sådan text som eldar upp de högerextrema.

Denna allians som nu bildats av liberaler, konservativa, rasister och sionister för alla fram samma krav, “Uteslut Kristofer Lundberg ur Vänsterpartiet”.

Vad handlar då drevet mot mig, Vänsterpartiet och Palestinarörelsen om? Angreppet är ett resultat av den roll Vänsterpartiet Angered spelar i Palestinarörelsen. Högern är väl medveten om att tiotusentals demonstrerar varje vecka med Vänsterpartiet och Palestinarörelsen. Runt om i landet talar palestinier jämsides med Vänsterpartiets lokala ledare och riksdagsledamöter.

Högern vet att Vänsterpartiet har en stark organisation och en struktur som gör en rörelse kan bli långsiktig, på ett helt annat sätt än spontana sociala rörelser. Rörelser kan växa snabbt och samla många men också försvinna lika snabbt. Högern är rädd för att rörelsen disciplineras och radikaliseras i en riktning som ger den en långsiktig strategi för samhällsförändring. Det är därför de vill hålla rörelsen långt borta från Vänsterpartiet. Det finns ingen annan organiserad kraft i dagsläget än Vänsterpartiet som kan ge motståndet en långsiktig ledning bortom spontanitet. Högern vill därför slå in en kil mellan Vänsterpartiet och Palestinarörelsen.

Det finns ingen annan organiserad kraft i dagsläget än Vänsterpartiet som kan ge motståndet en långsiktig ledning bortom spontanitet. Högern vill därför slå in en kil mellan Vänsterpartiet och Palestinarörelsen.

Vad högern har gemensamt med rasister och fascister är dess metod att hitta individer i ledande position i en rörelse, hänga ut och skrämma dem för att slå mot hela rörelsen. Jag målar en palestinsk motståndsman på ett rött banderolltyg och de liberala tidningsredaktionerna går i taket, ledarsidor fylls med fördömanden och krav på uteslutning från Vänsterpartiet.

Samtidigt: en högerextremist kör medvetet in i en Palestinademonstration, accelererar för att maximera sin skada. Ett terrordåd. Men ändå är det förhållandevis tyst i media. Vi ser inte Cwejman eller de andra ledarskribenterna kräva några åtgärder.

Hur är det möjligt?

Sedan Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen har det skett en förskjutning högerut i svensk politik. Med Tidöavtalet är det så slutligen SD:s politik som ligger till grund för regeringsmakten. Det innebär att vi har den mest reaktionära regeringen på 100 år. Högern är rädd att den starka Palestinarörelsen också ska engagera sig i frågor här hemma som kampen mot Tidöavtalet, mot nedskärningarna, effekterna av nyliberalismen.

I övrigt kan vi även konstatera att högerextremister för tredje gången på kort tid lyckas ta sig fram, provocera och angripa en Palestinademonstration i Göteborg. Trots det är inte polis på plats. Jämför med det polisbeskydd som rasister och koranbrännare får vid sina små samlingar.

Men vi har också skickat en tydlig signal att vi kommer försvara oss om vi angrips.