Efter en lång och enveten kamp lyckades kvinnor äntligen ta plats i litteraturhistorien, uppslagsverken, historieböckerna. Då startade männen Wikipedia. Andrea Kleiman beskriver ett rum där vi är mer ojämlika än någonsin.

Tänk dig en värld där alla människor kan få fri tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är Wikimedia-rörelsen. En rörelse för att alla människor inte bara ska kunna få tillgång till kunskap, utan också kunna bidra med sin egen. Wikipedia, Wikimedia-rörelsens mest kända projekt, ett gemensamt och öppet uppslagsverk på nätet, har visat sig vara en oslagbar informationskälla för miljontals människor på alla världens språk.

Men – det finns ett aber. Trots dess globala räckvidd och målet att framställa kunskap på ett neutralt och opartiskt sätt, lider plattformen av en oroande stor könsklyfta.¹ Den här könsklyftan avspeglas både i innehållet, och bland redaktörerna som redigerar Wikipedias artiklar.²

Nu finns ju könsklyftan på så gott som alla områden i samhället: ekonomi, arbetsmarknad, politik, tekonologi.³ Problemet är att representationen av kvinnor på Wikipedia är mycket lägre än på något annat område. På Wikipedia är bara en av tio redaktörer av kvinnligt kön. Föreställ er en sådan låg representation av kvinnor i en riksdag, och ni inser problematiken.

På Wikipedia är bara en av tio redaktörer av kvinnligt kön. Föreställ er en sådan låg representation av kvinnor i en riksdag, och ni inser problematiken.

Man brukar använda begreppet digital könsklyfta för att beteckna de hinder vi kvinnor stöter på inom det digitala området. Det är ett väl dokumenterat fenomen.⁴

En vanlig fördom är att den digitalt kunnige är en vit, heterosexuell man. Tyvärr visar sig den här fördomen stämma vad gäller Wikipedia.⁵ Studier utförda av Wikimedia Foundation visar att den typiske Wikipedia-redaktören är en vit heterosexuell välutbildad man i trettioårsåldern, bosatt i Europa eller USA, ogift och oftast singel – åtminstone är han barnlös. Den här världsomspännande encyclopedin som ska vara vara ett kollektivt, inkluderande användarskapad samling av all mänsklig kunskap, är således författad ur männens perspektiv – vilket osynliggör hälften av jordens befolkning. Statistik från Wikimedia Foundation visar att av 100 redaktörer är 91 män.⁶

Den typiske Wikipedia-redaktören är en vit heterosexuell välutbildad man i trettioårsåldern, bosatt i Europa eller USA, ogift och oftast singel – åtminstone är han barnlös.

Försöken som gjorts för att balansera proportionerna har inte gett resultat.⁷ Precis som inom andra områden gör bristen på kvinnorepresentation att informationen som presenteras på Wikipedia blir förvrängd. Den här obalansen får effekter både för hur många artiklar som skrivs om kvinnor, samt för kvaliteten på dem.⁸

Historiskt sett har kvinnors arbete och upptäckter ofta osynliggjorts. Som när Otto Hahn tilldelades Nobelpriset och dolde Lise Meitners upptäckt att kärnklyvning uppstår när uran utsätts för neuronbestrålning; att det var hon som uppkallat processen fission, eller som när James Dewey Watson och Francis Compton Crick fick Nobelpriset utan att ens nämna Rosalind Franklin, den första i världen som upptäckte DNA-strukturen. Än idag är många inte medvetna om att den första datorn, ENIAC, skapades av kvinnor, eller att världens första programmerare, Ada Lovelace, var kvinna.

Internet, trodde många, skulle förändra allt detta. Internet skapades som ett platt nätverk, där det inte skulle finnas några hierarkier och där alla skulle kunna höras oavsett kön. Trots det har Wikipedia – ett pluralistiskt projekt – blivit en plattform som utesluter halva befolkningen och där kvinnors röster är ännu mer i minoritet än någon annanstans. Eftersom en av Wikipedias principer är ”neutral synvinkel” borde det inte spela någon roll om artiklarna skrivs av kvinnor och män, kan man tycka.⁹ Men precis som den förmenta neutraliteten inom andra vetenskapliga diskurser har visats vara falsk – det verkliga studieobjektet inom humaniora har ofta varit endast den manliga hälften av arten – gäller samma sak här. När vi söker information på nätet, är det första sökförslaget information som i nio fall av tio är författad av män.

I en studie om Wikipedia utförd vid amerikanska Carnegie Mellon University hittades skillnader mellan de män och kvinnor som engagerar sig i Wikipedia: hur de samarbetar och hur benägna de är att ta kritik.¹⁰ Kvinnorna föredrog att undvika konflikter medan män tenderade att reagera med ökad fientlighet och en hög grad av konkurrens och aggression. Kvinnor hade inga problem att erkänna att de inte hade kunskap om ett ämne, medan män sällan erkände det. Kvinnor tenderade att respektera andras redigeringar mer och var mindre benägna att ta bort annat material. Enligt denna studie är kvinnor mindre benägna att bidra till Wikipedia eftersom de föredrar att dela och samarbeta istället för att tävla, ta bort och ändra andras arbete, vilket är vad Wikipedia går ut på. Vidare utsätts kvinnor oftare för näthat, vilken kan avskräcka många från att bidra till Wikipedia. ¹¹

Enligt denna studie är kvinnor mindre benägna att bidra till Wikipedia eftersom de föredrar att dela och samarbeta istället för att tävla, ta bort och ändra andras arbete, vilket är vad Wikipedia går ut på.

Det här har lett till att Wikipedia-artiklar tenderar att minimera kvinnors roll i historien, konsten och vetenskapen. När det blir diskussion om artikelämnen tenderar mäns åsikter att dominera över kvinnliga redaktörers. Många artiklar tillskriver dessutom män prestationer som faktiskt utfördes av kvinnor, och sökningar om dessa kvinnor leder ofta till artiklar om deras fäder eller makar! I sökmotorer syns ofta inte kvinnliga författare eftersom Wikipedia på många språk kategoriserar dem som en underkategori inom kategorin författare.

Men! Kvinnor kan ha chans att få långa biografier på Wikipedia, om de är modeller, skådisar eller popstjärnor – det vill säga om de passar in i könsstereotyperna. Kvinnliga forskare har däremot mycket mindre chans än män att bli erkända på Wikipedia på alla nivåer.¹² Exempelvis får den amerikanska porrstjärnan Riley Reid betydligt mer utrymme på svenska Wikipedia (där man kan läsa ingående om hennes svårigheter att ha ett fast förhållande) än så gott som alla svenska kvinnliga rösträttskämpar som Emilia Broomé och Gertrud Adelborg, och även många svenska kvinnliga författare som Sun Axelsson, Barbro Backberger.¹³

Könsdiskriminering förekommer också på Wikipedia när det gäller hur kvinnor och män beskrivs i sina biografier. Det faktum att biografierna på Wikipedia nästan alltid upplyser oss om en kvinnas civilstånd men sällan om en mans, är typiskt. Det visar på antagandet att en mans personlighet är oberoende av hans civilstånd medan en kvinnas personlighet alltid beskrivs i relation till mannen i sitt liv, vare sig det är far, make eller son. Enligt en studie utförd av Koblenz-Landau-universitetet i Schweiz, när ordet ‘frånskild’ förekommer, är det 400% större chans att artikeln handlar om en kvinna än om en man.¹⁴

Färre än 20% av biografierna på Wikipedia handlar om kvinnor. Och de som gör det, tenderar att skildra kvinnan som dotter, hustru eller mor till. I en datorlingvistisk analys visades att språket som används i artiklar om kända kvinnor innehåller ofta innehåller ord som betonar kön, såsom ‘dam’, ‘kvinnlig’ eller ‘kvinna’, medan ord som ‘herr’, ‘manlig’ eller ‘hane’ aldrig förekommer i biografier om män.¹⁵ Biografierna om framstående kvinnor är dessutom kortare, av mer summarisk natur och länkade till andra på samma sätt som biografierna om män.

Wikipedia har egentligen allt som krävs för att bli ett jämställt rum. Om kunskapen är allmänmänsklig, borde den inkludera både män och kvinnor. Men för det behövs en välkomnande miljö för kvinnliga redaktörer, så att den kvinna som närmar sig Wikipedia för att redigera en artikel inte flyr direkt. Erfarenheten visar att det är troligare att en nykomling stannar på Wikipedia om hon har stöd av andra kvinnliga Wikipedianer, från stödgrupper för kvinnor. Därför har det skapats projekt som Wikiproyectos:Mujeres på spanska Wikipedia, eller för grupper av kvinnor som till exempel Mujeres Latinoamericanas en Wikimedia. Wikimedia Sverige gör också ansträngningar, men det behövs betydligt mer.¹⁶

Erfarenheten visar att det är troligare att en nykomling stannar på Wikipedia om hon har stöd av andra kvinnliga Wikipedianer, från stödgrupper för kvinnor.

Könsklyftan på Wikipedia speglar ojämlikheten inom hela informationssamhället. För att överbrygga denna klyfta, som kvinnor gjort på så många andra områden, krävs gemensam handling. De kulturella normerna som styr Wikipedia måste ändras. Fler kvinnor måste våga engagera sig i Wikipedia för att få en mångfald av redaktörer. Rättvisa mellan könen måste prioriteras i värderingen av kunskap. Att överbrygga klyftan är inte bara nödvändigt för att världens största uppslagsverk bör skildra världen på ett rättvist sätt, utan också för att det påverkar jämlikheten i andra samhällsområden. Teknik och information är mäktiga verktyg för förändring, men om de inte blir tillgängliga och representerar alla, tar de oss i själva verket bakåt i tiden. Könsklyftan på Wikipedia manar oss kvinnor att vakna upp och arbeta för att uppnå ett rättvist och jämlikt samhälle – även online.